Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Vad handlar skandalen i polismyndighetens toppskikt om? Se en sammanfattning i klippet. Foto: Stina Stjernkvist/TT samt Marko Säävälä/TT

Hanteringen av toppcheferna: ”Skulle inte nå större krets”

Uppdaterad
Publicerad

Polisledningens agerande kring två toppchefers hemliga relation och konflikt har väckt hård kritik.

Flera har ifrågasatt varför ärendet inte prövats av en personalansvarsnämnd.

En del av svaret visar nu sig finnas i beslut som fattats av bland andra rikspolischefen Anders Thornberg.

Ärendet hos polisens avdelning för särskilda utredningar var ingen långdragen historia. Det börjar med en polisanmälan den 13 december i fjol, och avslutas med att åklagare två dagar senare beslutar att inte inleda förundersökning.

SVT har begärt ut samtliga handlingar i ärendet. Men när vi jämför det vi får med det så kallade dagboksbladet – så visar det sig att vi inte fått allt.

Ett beslut saknas: ett formellt beslut att inte skicka ärendet vidare till kansliet för polisens personalansvarsnämnd.

Speciell ordning för högsta cheferna

När polisens avdelning för särskilda utredningar får in en anmälan mot en polis så informeras vanligtvis en grupp som tar ställning till om polisen ska få en disciplinpåföljd eller rentav skiljas från sin tjänst.

I denna grupp ingår dock regionpolischeferna, så när regionpolischefer själva är utpekade är gången en annan. Då skickas ärendet normalt till personalansvarsnämndens kansli, som kan utreda om ärendet ska tas vidare till Statens ansvarsnämnd.

I fallet med toppcheferna skedde dock inte detta, åtminstone inte i ett första skede. Det formella beslutet att det inte skulle göras fattades av chefen för särskilda utredningar, Ebba Sverne Arvill.

Hon uppger för SVT att hon ibland kan göra detta i känsliga ärenden som inte ska nå en större krets.

Skickades – efter flera månader

När ärendet avslutats, i detta fall genom åklagarens beslut den 15 december, brukar det dock i normalfallet ändå skickas till PAN-kansliet. 

Men inte heller detta skedde – förrän flera månader senare. 

– Jag frågade rikspolischefen hur jag skulle göra och han återkom i mars med beskedet att jag då skulle överlämna det till personalansvarsnämndens kanslichef, säger Ebba Sverne Arvill.

Efter två dagar: inga kommentarer

SVT skickade i tisdags intervjuförfrågningar och en rad faktafrågor till polisens centrala pressavdelning kring framför allt vad rikspolischefen vetat och gjort.

Efter två dagar fick vi på torsdagen svar – som i nästan samtliga fall är att man inte tänker kommentera (se faktaruta nedan).

Vet du mer? Kontakta SVT:s granskande reportar.

Expressen avslöjade att toppchefen Mats Löfving för ett år sedan polisanmäldes av polisens säkerhetchef, efter att denne haft ett möte med toppchefen Linda Staaf, som ska ha känt oro för Löfving efter en avslutad relation. Anmälan avskrevs nästan direkt av åklagare och enligt Expressen och Ekot valde då rikspolischefen Anders Thornberg att underrätta Löfving men inte Staaf, något som i Ekots rapportering får kritik av tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhelm.

Detta är några av SVT:s frågor som vi skickade till polisens centrala pressavdelning i tisdags – och de svar vi fått två dagar senare:

Ledde uppgifterna om att Staaf känt sig utsatt till någon annan typ av åtgärd utöver (säkerhetschefen) Ari Stenmans anmälan till särskilda utredningar och hanteringen där? I så fall: vad, i vilka fora och vad blev resultatet?

Utredningen som gjordes av avdelningen för Särskilda utredningar, SU, lämnades över till åklagare vid Särskilda åklagarkammaren som kort därpå beslutade att inte inleda en förundersökning. Hur detta hanterats internt är inget vi kommenterar i nuläget, detta med hänsyn till enskilda medarbetare.

Enligt Expressens källor kontaktade Ari Stenman rikspolischef Anders Thornberg som ska ha kontaktat Löfving men inte Staaf. Stämmer hela eller delar av detta och vad är i så fall förklaringen till agerandet?

Som nämnts ovan kommenterar vi inte frågor som rör enskilda medarbetare.

Vad hade rikspolischefen före detta för bild av relationen mellan Löfving och Staaf?

Se ovan svar.

Fann rikspolischefen anledning att på något sätt vidta någon egen åtgärd med anledning av uppgifterna, och i så fall vad?

Hur detta hanterats internt avböjer vi i att kommentera.

Har rikspolischefen eller någon annan aktör initierat någon utredning kring eventuella jävsfrågor med anledning av detta ärende?

Vi har inga uppgifter om detta i nuläget.

Har Löfvings och/eller Staafs roller på något sätt påverkats av det inträffade?

Polismyndigheten svarar inte på detaljer kring medarbetares arbetsuppgifter eller anställningsförhållanden.

När vi ställde frågor till er senast om Staafs meriter så var beskedet att det inte fanns någon anledning att ifrågasätta dessa. Kvarstår den bedömningen?

Ja. Polismyndigheten har varken nu eller tidigare haft anledning att ifrågasätta Linda H Staafs kompetens eller bakgrund. Hon har under sina år som strategisk chef bidragit på ett värdefullt sätt till verksamheten, bland annat genom att utveckla det internationella arbetet. Hon har uppvisat hög kompetens och stort engagemang i att driva och utveckla underrättelseenheten på Nationella operativa avdelningen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

SVT Nyheter granskar

Mer i ämnet
Mer Inrikes
Mer Nyheter