Sveriges skolresultat står sig relativt bra jämfört med andra länder. Inom Norden är skillnaderna små. Men tittar man på utvecklingen inom landet ser det mörkare ut, enligt Monica Rosén som är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
– Jämför vi oss med hur vi har haft det tidigare i skolan kan man säga att vi inte mår lika bra som vi har gjort. En stor del handlar om de reformer som vi har genomfört i Sverige inom det fria skolvalet och friskolereformen. Det har del i att vi i dag ser ökade skillnader, säger Monica Rosén.
”Då blir man utslagen”
Hon har länge forskat inom frågor som rör skillnader i kunskaper, attityder, färdigheter och intressen inom skolan. De senaste 20 åren har hon även haft särskilt fokus på frågor som rör elevers läsfärdigheter och hur de förändras över tid, både inom Sverige och jämfört med andra länder.
– Vi ser att svenska barn sjunker i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Det är de inte ensamma om men nu är det Sverige vi pratar om, säger Monica Rosén.
– Läsning är en av de mest fundamentala färdigheterna för studier och det är viktigt att man inte halkar efter i tidig ålder. För då blir man utslagen, säger hon.
”Större skillnader”
Samtidigt sticker svenska elever ut när det gäller samhällskunskap och ligger nu på en topplacering i internationella jämförelser.
Men lärarbrist och en ökad skolsegregation, med allt större skillnader både mellan och inom skolor, riskerar att öka klyftorna ytterligare, menar Monica Rosén. Hon pekar även på de hårdare krav som ställs för att få godkända betyg, något som riskerar att bidra till utslagning redan i unga år.
– Sedan blir det svårt att få behöriga, duktiga lärare till skolor som har lite större utmaningar. Vi har ett krav på att lärare ska vara behöriga för att få en anställning, och det är bra. Problemet är att vi inte har så många behöriga lärare som vi behöver till Sveriges alla skolor och klasser. Och det är en utmaning för hela systemet att få fram det, säger hon.