Kommunstyrelseordföranden i Mariestad anmäler två ensamkommande som fått åldern uppskriven för bidragsbrott. Foto: TT

Rättsmedicinalverket står fast vid sin metod för åldersbedömning av ensamkommande

Uppdaterad 18 januari 2018

Publicerad 18 januari 2018

Rättsmedicinalverkets åldersbedömningar av ensamkommande har kritiserats hårt för att vara rättsosäkra. Men Rättsmedicinalverket säger i dag att det är den bästa metoden som är tillgänglig, och fortsätter med röntgen av tänder och magnetkamera av knäleder, trots att metoden inte är exakt.

I mitten av maj 2016 fick Rättsmedicinalverket, RMV, regeringens uppdrag att skyndsamt utföra medicinska åldersbedömningar i asylärenden och utveckla förmågan att göra bedömningar i brottmål så att barn kan skiljas från vuxna.

I dag säger myndigheten att metoden inte är helt exakt, vilket RMV påtalat tidigare, enligt deras expert.

– Det finns ingen metod att bedöma någons exakta ålder, säger Petra Almqvist, överläkare i rättsmedicin, på en pressträff i dag.

Andra metoder

Det finns olika metoder för åldersbedömning i omvärlden, bland annat kroppsundersökning, skiktröntgen av nyckelben, röntgen av hand och handled samt psykosocial utvärdering. Men RMV anser att röntgen av visdomständer och magnetkamera av knäleder är den bästa metoden som är tillgänglig.

– Vi har valt röntgen av visdomständer. Metoden används i många länder. Den är beprövad och har stort vetenskapligt stöd, säger överläkaren Petra Almqvist.

– Vi valde också magnetkamera av knäled. Magnetkamera ger låg risk att bedöma ett barn som vuxen, och låg risk att bedöma en vuxen som ett barn, fortsätter hon.

35.000 ensamkommande

2015 kom 35.000 ensamkommande till Sverige. Rättsmedicinalverket ställdes inför flera svårigheter när regeringens uppdrag kom, säger RMS:s generaldirektör Monica Rodrigo på pressträffen.

-Vi skulle göra det omedelbart och skyndsamt. Vi hade inga egna radiologer eller magnetkameror och vi förstod tidigt att vi behövde göra en upphandling av både apparater och tjänster, säger hon.

– Vi säger aldrig att det är säkert att en individ är 18 år eller över 18 år, vi säger att det ”talar för” eller ”talar möjligen för”, säger Petra Almqvist överläkare i rättsmedicin.

Ny forskning

Samtidigt är Rättsmedicinalverket öppet för ny fakta om ålderbestämningar.

– Vi ser i dagsläget ingen anledning att ändra våra metoder. Vår bedömning är fortfarande att våra metoder är bra, med tanke på det uppdrag vi har. Men vetenskap är inte statiskt och vi följer utvecklingen hela tiden, säger Elias Palm, läkare på Rättsmedicinalverket.

Fakta: Åldersbedömningar

De medicinska åldersbedömningarna är frivilliga och innebär att man går igenom två undersökningar.
Den ena är en röntgenundersökning av visdomständerna, den andra en magnetkameraundersökning av knäleden. Dessa utförs av leverantörer som Rättsmedicinalverket upphandlat.
Efter undersökningarna gör en rättsläkare ett rättsmedicinskt utlåtande om vilken ålder den asylsökande har. Det görs med tre olika standardsvar:
Att resultatet ”talar för att den undersökta är 18 år eller äldre”.
Att resultatet ”möjligen talar för att den undersökta är 18 år eller äldre”.
Att resultatet ”möjligen talar för att den undersökta är under 18 år”.
Utlåtandet blir sedan en del i den stödbevisning som Migrationsverket använder sig av i beslut om uppehållstillstånd.
Ordet frivillig i detta sammanhang är dock en sanning med modifikation, eftersom undersökningen bara utförs i de fall där Migrationsverket tvivlar på den asylsökandes ålder. Om personen i fråga nekar beslutar Migrationsverket på det underlag som finns. Sannolikheten är då stor att personen bedöms vara över 18 år.

Källa: Rättsmedicinalverket/TT

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Inrikes