Sverige har i många år deltagit i den internationella Pisaundersökningen, som OECD är huvudansvarig för. I den politiska debatten refereras det ofta till de svenska resultaten – en del kanske minns Pisachocken 2012/13, då de historiskt svaga resultaten ledde till en rad förändringar på skolområdet. Därefter förbättrades resultaten.
Pisa har setts som en tillförlitlig källa men den senaste mätningen från 2018/19 blev ifrågasatt. Sverige hade då i förväg plockat bort 11 procent av de elever som skulle delta. Den tillåtna gränsen är 5 procent.
Detta har förklarats med att Sverige tog emot många flyktingar 2015 och därefter, och att det därför fanns en stor andel elever som inte hunnit lära sig svenska tillräckligt bra för att kunna delta.
”Delar inte bilden”
I rapporten, som presenterades på torsdagen, konstaterar Riksrevisionen att detta delvis gjordes på felaktiga grunder samt att regeringen och Skolverket inte har följt upp genomförandet.
– De har inte tagit reda på vad som hände och varför. De borde ha gått till botten om det verkligen går att förklara de höga elevexkluderingarna med bristande språkkunskaper hos eleverna, säger Riksrevisionens projektledare Sofia Sandgren Massih.
Anna Ekströms egna tjänstemän på departementet slog larm och varnade för ett missvisande elevurval – men fick inget gehör, visar granskningen.
– Jag delar inte bilden att vi, eller jag, inte skulle ha agerat, säger Anna Ekström på en presskonferens.
Tagit upp frågan flera gånger
Utbildningsministern säger att hon vid upprepade tillfällen har tagit upp frågan om exkludering med Skolverket. När SVT ställer frågan om hur hon har tagit del av slutsatserna som togs i rapporten så kan hon inte ge något direkt svar.
– Jag kan inte svara på exakt i vilken form jag har tagit del av promemorian. Det får jag återkomma om, säger hon till SVT.
Men informationen om att det fanns frågetecken kring den höga exkluderingen var enligt ministern inte helt okänt.
– Precis den typen av frågetecken som också lyfts upp i den allmänna debatten följdes upp av departementet, berättar utbildningsministern Anna Ekström till SVT.
Riksrevisionen konstaterar att det inte gjorts någon trovärdig utredning i efterhand.
Ifrågasatt förklaring
Skolverket, som är ansvarigt för Pisa i Sverige, har hävdat att allt gjorts rätt, och under OECD:s överinseende.
Exkluderingen av elever har dock ifrågasatts av såväl medier som politiker. Riksrevisionen har därför undersökt om invändningarna var befogade eller inte, och slår i rapporten fast att OECD:s slutsatser baseras på felaktiga antaganden om det svenska skolväsendet när det gäller undervisningen av nyanlända elever.
– Något gick fel och det blev ett jättehögt exkluderingstal, elva procent. Men man kan göra om och göra rätt. Det allvarliga är att man inte försökt gå till botten med vad som gick fel. Då kommer ju misstagen att göras om, säger Sofia Sandgren Massih.
– Vi har dock ingen anledning att tro att någon gjort fel med flit, utan att det skett av missförstånd.