Ryskt Su-24 stridsflygplan i södra Östersjön den 21 november 2018. Foto: Belginens marinVisa alla (4)
Visa alla (4)

Ryskt attackflyg med skarpa robotar flög nära belgisk-svensk militärövning i Östersjön

Publicerad

På onsdagen flög två ryska attackflygplan av modellen Su-24 nära ett belgiskt örlogsfartyg som är kommandofartyg för Natos minröjningsgrupp. Talespersonen för Belgiens marin säger till SVT att de ryska attackplanen bar skarpa robotar och att de svenska stridsflygen som skulle delta i övningen dirigerades om för att följa de ryska attackflygplanen.

Nio örlogsfartyg från försvarsalliansen Nato låg för ankar i Karlskrona i helgen. De är en del av Natos stående insatsstyrka.

Tidigare i veckan var två ryska attackflygplan av typen Su-24 mycket närgångna ett av de belgiska örlogsfartygen i Natostyrkan som då befann sig på internationellt vatten i södra Östersjön.

– Det ryska intresset av vad Nato gör ökar hela tiden när vi har en övning. Ryska attackflygplan dyker upp. Det är en katt- och råttalek. Det händer oftare än för fem år sedan, säger talespersonen för Belgiens marin, Olivier Vogels, till SVT Nyheter.

Dirty wings

Det var på onsdagen som de båda Su-24 flög över det belgiska örlogsfartyget Godetia som är kommandofartyg för minröjningsfartygen i Natos insatsstyrka.

Enligt Olivier Vogels hade attackflygplanen skarpa robotar.

– De var ”wings dirty” vilket innebär att de bar skarpa vapen, säger Vogels till SVT Nyheter.

Ryskt Su-24 stridsflygplan i södra Östersjön den 21 november 2018. Foto: Belgiens marin

Gripen jagade

Den ursprungliga planen var att svenskt stridsflyg skulle delta i övningen. Men Jas-Gripen blev omdirigerade när de ryska attackflygplanen gjorde överflygningen, uppger Olivier Vogels.

– De svenska stridsflygplanen blev omdirigerade till att följa efter de ryska attackflygplanen, säger han.

”Ett par hundra meter”

Ett annat belgiskt örlogsfartyg, fregatten Louise-Marie, befann sig i närheten och kunde dokumentera incidenten.

Enligt Belgiens marin befann sig de ryska attackflygplanen ett par hundra meter från det belgiska kommandofartyget.

– Men vill undersöka hur långt man kan gå, se hur nära man kan komma och vilken motreaktion man får, säger Olivier Vogels.

Två ryska Su-24 stridsflygplan i södra Östersjön den 21 november 2018. Foto: Belgiens marin

Ny företeelse

Enligt forskningsledare Niklas Granholm på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) är detta ännu ett tecken på att trycket skruvas upp i Östersjöområdet.

De ryska attackflygplanen bar skarpa robotar vid överflygningen. Något motsvarande är inte offentliggjort sedan tidigare, uppger Niklas Granholm.

– Jag har inte sett det förut, säger han.

Donald Cook

Våren 2016 inträffade en internationellt uppmärksammad överflygning med ryskt stridsflyg på internationellt vatten i Östersjön.

Då flög ryska Su-24 extremt nära amerikanska marinens jagare USS Donald Cook. Men då bar inte det ryska stridsflyget skarpa robotar, uppger Niklas Granholm.

– Då hade man inga robotar på vingarna Det var en annan typ av signal. Nu har man robotar.  Det kan tolkas som en ökning av trycket.

Då flög det ryska attackflygplanet mycket närmare örlogsfartyget.

– Nu flyger man längre bort, men är beväpnad. Det kan vara så att Ryssland ökar trycket mot sjöstridskrafter i Östersjön.

Efter överflygningen 2016 hade USA och Ryssland möte om överflygningarna för att trappa ned spänningen.

Två ryska attackflygplan Su-24 i södra Östersjön den 18 november 2018. Foto: Belgiens marin

Snabba fel

Niklas Granholm ser tydliga problem med överflygningarna. Attackflygplan kan färdas snabbt och då kan det gå fel på mycket kort tid. 

– Kommer du i 1 000 kilometer i timmen så är det korta tider. Om fartygen håller på med annan verksamhet, då kan 200 meter vara väldigt lite. 

– Risk för olyckor och misstolkningar ökar då man uppträder allt mer närgånget, säger Niklas Granholm.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer