Minusränta – ett historiskt pengaexperiment. Foto: Jens Falkman

Så fick Sverige minusränta

Uppdaterad
Publicerad

SVT Nyheter förklarar varför Riksbanken vände upp och ner på ekonomins grundläggande samband mellan sparande, lån och ränta.

Förhoppningen är att fler ska låna, investera och konsumera, så att den halvdöda inflationen ska kvickna till. Men det är ett experiment med högst osäker utgång: ingen vet vad som egentligen händer med ekonomin till slut när det blir billigare att ha kontanter hemma än att sätta in dem på banken, och när man får betalt för att låna.

Ekonomiordlista

Reporänta: Riksbankens viktigaste styrränta

Styrränta: Den räntenivå som Riksbanken bestämmer mellan bankerna och Riksbanken. Den påverkar i sin tur de rörliga räntorna i hela banksystemet. Vanliga bankkunders ränta blir lite lägre än styrräntan, och vanliga bolån blir lite högre. Boräntorna har sjunkit på grund av Riksbankens minusränta, men de ligger över plusstrecket.

Inflation: Konsumentprisökningar – alltså att varor och tjänster blir dyrare för konsumenterna

Deflation: När konsumentpriserna sjunker

Devalvering: Nedskrivning av en valutas värde gentemot andra valutor

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

SVT Nyheter förklarar

Mer i ämnet