Eva Sintring och Daniel Kraft. Foto: Privat

Så hanterar du ditt medberoende

Publicerad

Som medberoende är det vanligt att få dåligt samvete och glömma bort sig själv. Två psykologer tipsar här om vad du kan göra som medberoende, för att själv må bättre.

En miljon svenskar lever som anhöriga till missbrukare i Sverige, minst 100.000 av dem är barn.

Psykologen Daniel Kraft och psykoterapeuten Eva Sintring har båda arbetat mycket med missbruk och andra beroenden och de har stor erfarenhet av medberoende.

– Många gånger har ju de som blir beroende själva vuxit upp som medberoende, säger Daniel Kraft.

Hur vet man om man är medberoende?

Eva Sintring: Ett tecken på det är när du har svårt att koppla bort tankar på den som är beroende och när hens problematik upptar mycket av din energi och tid.

Daniel Kraft: Ett tecken kan vara att du har en överdriven tendens att vilja hjälpa andra och hamnar i relationsproblem. Har man vuxit upp med någon som är beroende är det lätt att man fastnar i problemlösar-rollen.

Vilka risker finns det med att vara medberoende?

Eva Sintring: Det är att du tappar bort ditt liv och inte utgår ifrån dina egna behov. Då finns det risk att du tappar livsglädje. Som barn till en beroende förälder kan det få allvarliga konsekvenser, du riskerar att bli misstänksam, förlora tillit och bli kontrollerande.

Daniel Kraft: Min erfarenhet är att de många gånger blir deprimerade eller utarbetade. Jag har också träffat personer som kört så hårt med sig själva att de fått kroppsliga smärtproblem, ryggvärk eller huvudvärk till exempel.

När ska man söka hjälp?

Eva Sintring: Problemet är att man ofta inte inser hur illa det är, utan gör det först när ens gräns är uppnådd. Jag tycker att man ska söka hjälp så snart man kan. Man kan till exempel ta kontakt med den beroendes kontakt inom vården, kontakta anhöriggrupper, eller bara prata med någon man litar på. Är man barn kan man prata med skolsköterskan eller ringa Bris. Dessutom brukar kommunerna ha bra gruppverksamhet för barn till missbrukare. Där behöver barnen inte hålla masken och de kan träffa andra i samma situation.

Daniel Kraft: Det är bättre att söka hjälp tidigt än sent. Men det behöver inte vara hos en psykolog, det finns också självhjälpsgrupper och böcker.

Hur mycket kan en medberoende hjälpa en beroende?

Eva Sintring: Vissa tror att det räcker med kärlek, men så är det ju inte. Det handlar om att ställa tydliga krav och kanske flytta ifrån den beroende eller begära skilsmässa, det brukar vara bäst för båda.

Daniel Kraft: Det är ofta svårt att hjälpa, men det är bra att komma med tydliga enkla budskap.

Hur gör man som medberoende för att koppla av?

Eva Sintring: Det går nog inte riktigt, så länge man lever tillsammans. Tankarna snurrar ofta kring den beroende. Det kan vara bra att engagera sig i något som kräver mycket tankekraft, så man får avkoppling, en hobby till exempel. 

Daniel Kraft: Det kan vara svårt, men det handlar om att ta sina egna behov på allvar.

Vilka tips finns det för att må bättre som medberoende?

Eva Sintring: Försök att komma bort då och då och slappna av, särskilt viktigt är det för barn.

Daniel Kraft: Det är viktigt att ha ett bra liv i övrigt, med vänner, bra kost, motion och sömn.

Här kan du få hjälp

Visa

Jourhavande medmänniska: 702 16 80

Jourhavande präst: 112

Sjukvårdsrådgivningen: 1177

Nationella hjälplinjen: 020-22 00 60

Alkohollinjen: 020-844448 

BRIS: tel 116 111

Kommunen

Sajter för vuxna:

Al-anon

ACA Sverige

Sajter för barn:

Trygga Barnen

Maskrosbarn 

Bris

Jourhavande kompis

UMO Ungdomsmottagningen på nätet

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Djävulsdansen – om medberoende

Mer i ämnet