I helgen deltog 700 personer från fyra länder i ett pansarslag i skånska Rinkaby. Enligt Försvarsmakten är en av nycklarna att effektivt kunna ta emot hjälp av andra länder.

Sabotage mot viktig infrastruktur och påverkansoperationer övergår snabbt till ett angrepp. De senaste 48 timmarna har fientliga styrkor luftlandsatts på flera platser i Småland och Skåne, kryssningsrobotar har använts och fientliga fartyg är på väg mot Gotland.

Det är scenariot som Försvarsmakten övar på i den pågående jätteövningen Aurora 23.

Sydligt fokus

Förutom Sverige deltar 14 länder, de flesta av dem medlemmar i Nato. En av huvudpunkterna är att öva på hur man ska ta emot hjälp från andra länder och snabbt mobilisera och hålla emot tills hjälpen kommer.

I övningen antar man bland annat att en tänkt fiende snabbt skulle vilja få kontroll över Östersjön. Hemvärnet har övat på att blockera landstigningsplatser på Gotland med hjälp av brittiska soldater, och man har även övat på angrepp på flera platser i södra Sverige.

Man utgår också från att man snabbt måste kunna skydda transporter med förstärkningar från andra länder.

– Man kanske inte ska tro att scenariot ser ut precis så här i det riktiga kriget, men det är bland annat de här förmågorna som kommer att vara avgörande om vi ska klara av att ta hand om det väpnade angreppet, säger Micael Bydén.

”Realistiskt scenario”

Tre viktiga målsättningar med Aurora har varit att snabbt mobilisera försvaret, att snabbt aktivera försvarets baser och att effektivt ta emot hjälp utifrån. Och även om Sverige i dag inte är medlem i Nato är det gemensamt försvar man räknar med om ett angrepp skulle komma.

– Jag tycker att scenariot man satt ihop är mycket realistiskt och det är något vi möjligen skulle kunna se i framtiden, säger Lance Landrum, vice ordförande för Natos militära kommitté.

Aurora 23 är den största övningen i Sverige på tre decennier, 26 000 personer från Sverige och 14 andra länder deltar. Övningen beräknas kosta mellan 700 och 750 miljoner kronor.