Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Nya åtgärder mot våld mot kvinnor: Skärpta straff och fler fotbojor Foto: Henrik Montgomery /TT

Så vill riksdagspartierna kraftsamla mot kvinnovåld

Uppdaterad
Publicerad

Inom några veckor hoppas regeringen kunna lägga fram ett åtgärdprogram för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det framkom efter dagens partiledarsamtal som sker med anledning av de senaste veckornas uppmärksammade kvinnomord.

Med under samtalet fanns även ett antal myndigheter och kvinnorättsorganisationer. Efter en dryg timme var det digitala mötet över och jämställdhetsminister Märta Stenevi kallade till presskonferens:

– Det finns en stor kraft i den frustration och vrede som finns brett i samhället. Det är en viktig startpunkt för det fortsatta arbetet i kampen mot kvinnovåldet.

Hon har tillsammans med justitieminister Morgan Johansson och inrikesminister Mikael Damberg fått statsministerns uppdrag att intensifiera arbetet mot mäns våld mot kvinnor, ett initiativ som väcktes redan i höstas.

Åtgärdsprogram på gång

Ett åtgärdsprogram är på väg att tas fram och kan enligt jämställdhetsministern presenteras om några veckor.

– Det blir ett brett anslag där både straffrättsliga åtgärder och det förebyggande arbetet ryms. Det behövs i myndigheter, i skolan, i sjukvården och i hela civilsamhället.

Dessutom kunde regeringen avisera ett antal nygamla lagförslag. Bland annat skärpt straff för kvinnofridskränkning samt vid överträdelse av kontaktförbud. Dessutom ska det bli möjligt att ha elektronisk fotboja som förstaåtgärd vid beslut om utökat kontaktförbud.

Lagförslagen bygger på en tidigare utredning och ska nu granskas av lagrådet.

En av de organisatoner från civilsamhället som var inbjuden till mötet är Unizon, riksförbudet för kvinno- och ungdomsjourer. Ordförande Olga Persson bedömer att den politiska viljan att stoppa kvinnovåldet är stark, men att det riskerar att bli stora brister i samordningen av åtgärder.

– Men för första gången riktar man fokus på männen som begår de här allvarliga brotten och kallar dem för vad de är: kriminella som är både målinriktade och hänsynslösa. Det är en skillnad mot tidigare då det mest låtit som omskrivningar.

Bred enighet

Fredagens partiledarmöte är en reaktion på den senaste tidens uppmärksammade våldsdåd. Flera av dem med tragisk utgång och med kvinnans partner som förövare.

Partierna är överens om att minimistraffet för grov kvinnofridskränkning ska höjas till ett år, att straffen för överträdelse av kontaktförbud skärps samt att det ska bli enklare att sätta elektronisk fotboja på förövarna.

Därefter går åsikterna isär. Några partier vill fokusera på skärpta straff. Andra på utökade kontaktförbud, förebyggande arbete eller att kriminalisera kontrollerande beteende.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Det återstår att se om våldet mot kvinnor kommer segla upp som en viktig valfråga, enligt SVT:s inrikespolitiska kommentator. Foto: SVT & Jessica Gow/TT
  • Debatten kring mäns våld mot kvinnor blossade upp efter att fem fall av dödligt våld mot kvinnor skett på tre veckor. Annie Lööf (C) frågade sig på Twitter ”var är vrålet från samhället?” och jämställdhetsminister Märta Stenevi (MP) bjöd in alla partiledare till ett samtal i söndags.
  • Under veckan har partierna enats kring en rad sakfrågor när det kommer till straffskärpningar men det finns fortfarande meningsskiljaktigheter om vad som måste göras.
  • Under fredagen samlades alla utom Socialdemokraternas partiledare för ett möte kring frågorna.

TT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer