Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Foto: TT/Säpo

Säpo trappar upp jakten på terrorister bland gömda i Sverige

Asylsökande som fått avslag och gått under jord kan utgöra en säkerhetsrisk.
Nu intensifierar Säkerhetspolisen arbetet med att hitta potentiella terrorister i gruppen gömda.

Efter terrordådet i Stockholm i april vill Säkerhetspolisen (Säpo) skärpa insatserna mot personer som ska utvisas men gått under jord. Den misstänkte terroristen på Drottninggatan hade fått avslag på sin asylansökan och levde som gömd.

– Det var en lärdom vi drog omedelbart när det här inträffade, säger Säkerhetspolischef Anders Thornberg.

LÄS MER: Unga extremister finns i var femte svensk kommun

Säpo undersöker nu i samverkan med polisen och Migrationsverket hur potentiella säkerhetshot ska kunna upptäckas.

– Det kan vara pressande att man fått utvisningsbeslut. Vi vill försöka hitta individer som utgör en risk för att begå terrorattentat, säger Thornberg.

Jobba vidare

Den misstänkte terroristen Rakhmat Akilov förekom före dådet på Drottninggatan i underrättelser som enligt Säpo inte kunde beläggas, och därför lades fallet åt sidan. Här kan det behövas en förändring av arbetssättet, enligt Säpochefen.

LÄS MER: Flera har använt Akilovs identitet

– Vi måste fundera på hur vi kan jobba vidare med vissa grupperingar och kriterier, säger Thornberg.

Antalet asylsökande med utvisningsbeslut som försvunnit och efterlysts av polis var vid årsskiftet drygt 12 500 personer, och allt talar för att gruppen kommer att öka kraftigt de närmaste åren.

Exakt hur det skulle gå till att hitta individer som utgör en risk är än så länge oklart.

LÄS MER: Antalet hot bland asylsökande har fördubblats

– Det är svårt eftersom det handlar om rättssäkerhet också. Men vi måste hitta ett sätt att sortera och fundera på om det går att göra något mer, säger Thornberg.

Ett annat problem som Säpo brottas med är den grupp asylsökande som bedöms utgöra säkerhetshot mot Sverige. Nya siffror visar att antalet säkerhetsärenden från Migrationsverket till Säpo är fortsatt högt.

Till och med maj i år har Migrationsverket anmält 353 potentiella säkerhetsärenden till Säpo, vilket kan jämföras med 739 totalt i fjol.

Inga garantier

Säpo har å sin sida lämnat 19 yttranden där man motsatt sig uppehållstillstånd hittills i år. Alla går dock inte att utvisa, eftersom de exempelvis riskerar dödstraff eller tortyr, enligt Thornberg.

– Vi vidtar kompensatoriska åtgärder för att vara säkra på att göra så mycket vi kan. Men vi kan inte garantera att det inte händer något, säger Anders Thornberg.

Exakt hur många som finns kvar på svensk mark vill han inte uttala sig om.

– Men det rör sig inte om hundratals.

TT: Vet ni var de är?

– Det kan man inte veta hela tiden naturligtvis. Det går inte att övervaka hur många som helst. Vi har bra koll men måste hela tiden prioritera, säger Anders Thornberg.

LÄS MER: Därför har Sverige så svårt att utvisa

Fakta: Hotet mot Sverige

Visa

De våldsbejakande extremistiska miljöerna har vuxit på senare år och gått från hundratals till tusentals individer.

Mest har den våldsbejakande islamistiska miljön vuxit och det är också den som bedöms utgöra största hotet.

Det är mer troligt med en ensamagerande aktör än ett mer samordnat större attentat.

Det svenska resandet till bland annat Syrien och Irak för att ansluta till våldsbejakande islamistiska grupper har avtagit.

Hösten 2014 ändrade IS strategi och uppmanade sympatisörer att utföra terrorhandlingar i de länder där de befinner sig.

Sedan dess har antalet terrorattentat i västvärlden ökat.

De flesta har genomförts med relativt enkla medel som lastbilar, stick- och skjutvapen eller sprängladdningar.

Den svenska terrorhotnivån ligger sedan 2010 på förhöjd nivå, tre på en femgradig skala.

Källa: NCT

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer