Bältningarna av barn i Sverige har kritiserats från flera håll, bland annat av FN:s barnrättskommitté som anser att Sverige borde förbjuda metoden i lag – vilket också Barnombudsmannen och Rädda Barnen tycker.
SVT:s Uppdrag Granskning har bland annat rapporterat om anorexisjuka Thyra som bältades 34 gånger under två månader för att tvångsmatas, och om Hanna som upplever att bältningen gjorde henne sjukare som barn.
Lindberg (SD): Ska inte behöva finnas i vården
Enligt Linda Lindberg är det angeläget att titta vidare på bältesläggning som metod, och understryker att det bör finnas andra behandlingsalternativ.
– Vi ser också att det skiljer sig åt mellan olika regioner hur man tillämpar och använder sig av bältesläggning, och då menar vi också att det finns tydliga tecken på att det faktiskt finns andra behandlingsmetoder att ta till, säger hon.
Kan bältning ändå användas som metod när det handlar om liv och död?
– Man får titta på var de skarpa linjerna ska dras. Men vår principiella hållning är att vi tycker att det ska fasas ut.
Centerpartiet: Påpekat behov av tydlig lagstiftning
Enligt Centerpartiets sjukvårdspolitiske talesperson, Anders W Jonsson, har partiet länge påpekat behovet av en tydlig lagstiftning vad gäller bältning av unga:
”Vi har länge påpekat behovet av just tydlig lagstiftning på detta område som gör det tydligt att bältesläggning inte förekommer vid vård av barn. Jag hoppas att regeringen och ansvarig minister snarast återkommer med förslag.”, skriver han till SVT.
Socialministern: Regeringen genomför flera insatser
Enligt socialminister Jakob Forssmed (KD) får tvångsåtgärder som bältesläggning endast användas som sista åtgärd.
I en kommentar till SVT Nyheter skriver han att regeringen genomför flera insatser för att utveckla ätstörningsvården och att man arbetar för att förbättra den psykiatriska tvångsvården. Det handlar bland annat om att ge medel till kommuner och regioner och utvecklings- och kompetensstöd till verksamheter som arbetar med frågan.
Enligt Vänsterpartiets vårdpolitiska talesperson, Karin Rågsjö, behövs metoder som gör mer nytta än skada:
”Det saknas behandling i landet för ätstörningar, det är livsviktigt att det finns. Framför allt måste man kunna få hjälp innan det gått så här långt”.