Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på valdagen. Foto: TT

SD-väljarna finns nu i alla väljargrupper

Sverigedemokraterna mer än fördubblade sitt valresultat i årets val jämfört med valet 2010. Partiet fick över 800.000 röster, en ökning med drygt 460.000 röster. Partiet har sympatisörer i alla väljargrupper och över hela landet. Är SD-väljaren nu ”vem som helst”?

Sverigedemokraterna fortsätter att gå framåt även efter valet, visar de senaste opinionsundersökningarna. I en mätning från Demoskop, som redovisas i tidningen Dagens Samhälle, får SD 13,3 procent av rösterna, en ökning med 0,4 procentenheter jämfört med valresultatet.

I en mätning från det norska institutet Sentio Research är Sverigedemokraterna ännu mer framgångsrika. Där får partiet 16,7 procent av rösterna, den högsta siffra som partiet någonsin haft i någon mätning. Om det vore ett valresultat skulle det innebära att 1,1 miljoner väljare hade röstat på SD. 

Dagens Samhälle noterar att Sentio var bäst på att fånga upp väljarstödet för SD inför valen 2010 och 2014. I andra mätningar har stödet för Sverigedemokraterna oftast underskattats.    

Även i Novus mätning efter valet går SD framåt. Där får partiet 13, 2 av rösterna, att jämföra med valresultatet på 12, 9 procent. I en mätning från Novus som publicerades dagen före valet fick SD 9,6 procent av rösterna.

I en Sifo-mätning som publicerades i Svenska Dagbladet i dag får SD 12,4 procent av rösterna, en tillbakagång på 0,5 procentenheter jämfört med valresultatet. I den mätning som Sifo presenterade dagen för valet fick Sverigedemokraterna 10,3 procent av rösterna, även det betydligt mindre än valresultatet. Man kan alltså konstatera att både Sifo och Novus i mätningarna strax före valet underskattade stödet för SD.

Inte längre bara unga män

Den sverigedemokratiske väljaren har länge beskrivits som en ung, lågutbildad man boende i en mindre ort. Det är en bild som numera inte riktigt stämmer.  

– Det här med ung, det stämmer inte längre. Åldersmässigt är det utsmetat, säger Anders Sannerstedt, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet.

Även på andra sätt har Sverigedemokraternas väljare förändrats. De kvinnliga väljarna blir fler även om partiet fortfarande får mest röster från män.

– Det lär ta tid innan det blir fifty-fifty mellan kvinnor och män men kvinnornas andel av SD-rösterna kryper upp mot 40 procent, säger Anders Sannerstedt.  

Framåt i nästan hela landet

I valet gick Sverigedemokraterna framåt i stort sett hela landet. Det är nu bara i fem kommuner som partiet inte har några mandat. Men framgångarna är inte jämnt fördelade geografiskt. Partiet är till exempel fortfarande svagare i storstäderna. 

– Har vi en valvind där man ökar från 5,7 till 12,9 procent då går man fram överallt men i storstäderna, i övre Norrland och på Gotland är partiet inte lika starkt. Men särskilt i södra Norrland och Värmland har man flyttat fram positionerna, säger Anders Sannerstedt.

Även högutbildade

Enligt Anders Sannerstedt pågår en ”utjämning” av väljarstödet för Sverigedemokraterna. Det gäller inte bara geografiskt, åldersmässigt och i fördelningen mellan könen. Partiet får även fler röster bland högutbildade och höginkomsttagare.

Är det till och med så att SD-väljaren nu är ”vem som helst”?

– På ett sätt är det så. Det finns alla sorter bland partiets väljare. Bland SD-väljarna kan det till exempel finnas kvinnliga läkare i Malmö. Men bilden är ändå att SD-väljaren relativt sällan har utbildning över gymnasienivå, säger Anders Sannerstedt.

Avviker

Även om den genomsnittlige SD-väljaren tycks vara på väg att bli som alla andra är det på en punkt som hen avviker från andra väljare. Bland partiets väljare är enigheten kompakt i synen på invandringspolitiken.

Enligt en analys av Sverigedemokraternas sympatisörer, som Anders Sannerstedt skrivit för SOM-institutet i Göteborg, tycker 94 procent att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar.

Kompakt enighet

Även i andra frågor, som på ett eller annat sätt har med invandring att göra, är enighet mycket stor bland SD-sympatisörerna.

Så många som 98 procent känner oro inför framtiden för ett ökat antal flyktingar. Att invandrares kultur och traditioner berikar svenska samhället, tycker tre fjärdedelar är ett felaktigt påstående. Hela 87 procent tycker tvärtom att invandringen utgör ett hot mot svensk kultur och svenska värden.

Sju av tio SD-sympatisörer tycker inte att religionsförföljelse bör tillmätas någon större vikt vid bedömning av uppehållstillstånd. Vad gäller politisk förföljelse tycker 66 procent detsamma.

– Det finns ingen annan fråga och inget annat parti där enigheten är så kompakt som bland Sverigedemokraternas väljare i synen på invandringspolitiken. Det är till exempel större skillnad bland Miljöpartiets väljare i synen på miljön, säger Anders Sannerstedt.

Tror inte på missnöje

Många har efter valet hävdat att det ”egentligen” inte handlar om invandringen utan att en röst på SD snarare är ett uttryck för allmänt missnöje. Det tror inte Anders Sannerstedt.

– Det handlar om invandringen. SD-väljarna vet vad de gör, säger han.

Inte extrema

I sin analys kommer Anders Sannerstedt också fram till att partiets sympatisörer inte är extrema i andra frågor än just invandringen. Totalt sett står SD-väljaren snarare i mitten på den politiska höger-vänsterskalan, menar han.

Anders Sannerstedt påpekar att det finns många väljare som inte röstar på Sverigedemokraterna men som vill ha minskad invandring. I mätningar brukar omkring 40 procent tycka att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar. Anledningen till att de inte röstar på SD är att de inte tycker invandringen är den viktigaste frågan.

– Det antyder att det finns potential för partiet att växa, säger Anders Sannerstedt.

Relaterat

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Läget efter valet

Mer i ämnet