Ett misstänkt narkotikabrott resulterade i en beslagtagen mobil. De smygtagna filmerna som dolde sig i telefonen blev Nytorgsmannens fall – och ledde till fem års fängelse för brott mot 19 kvinnor, vilket skildras i Dokument inifrån: Nytorgsmannen.
Ny statistik, som SVT har tagit fram med hjälp av Brottsförebyggande rådet, visar att 501 personer mellan 2014 och 2020 var misstänkta för att ha utsatt minst tre olika personer för sexualbrott. Tillsammans misstänktes de ha utsatt 2 247 personer.
– Har man ett sexuellt överskridande beteende är det inte jättekonstigt om det händer fler gånger, säger kammaråklagare Zilla Hirsch vid City åklagarkammare i Stockholm.
Filmer avslöjar gärningsmän
En kartläggning av tidigare rättsfall visar att just mobiltelefonen har avslöjat en rad serieförövare.
• En man in i Uppsala dömdes 2020 för våldtäkt mot fem olika kvinnor efter att polisen hittat ett stort antal smygtagna filmer och bilder på kvinnor i mannens mobiltelefon.
• En man i Göteborg är dömd för sexualbrott mot nio kvinnor som samtliga sov eller var drogade, den senaste domen föll 2019. Bevisningen hittades i mannens egen mobiltelefon.
Men i majoriteten av våldtäktsfallen tas den misstänktes mobil inte i beslag.
– Vi brottas varje dag med att vi måste göra ganska tuffa prioriteringar i vilka ärenden vi ska ta mobiltelefonen i beslag för att tömma den, säger kammaråklagare Zilla Hirsch.
Mobiltömning tar månader
Den främsta anledningen är tidsaspekten.
– I allvarliga utredningar, som till exempel våldtäkt, kan beskedet vara att jag kan få en mobil tömd inom fyra-sex månader, det är lång tid. För varje sådant beslut man fattar blir kön ännu längre.
Zilla Hirsch ser det som en resursfråga och menar att det, ur ett rättssäkerhetsperspektiv, är väldigt allvarligt.
– I förlängningen gör det att en del utredningar blir sämre.