Sista Quickåtalet nedlagt

Uppdaterad
Publicerad

I dag lades det sista av åtta mordåtal mot Sture Bergwall, mer känd som Thomas Quick, ned.

Vid dagens presskonferens konstaterades att ingen teknisk bevisning fanns. Därmed anser åklagarmyndigheten att det saknas tillräckliga skäl för att att anta att han begått gärningen. Det betyder att Sture Bergwall, tidigare Thomas Quick, nu anses oskyldig till alla de åtta mord han dömts för.

–Den fällande domen grundar sig i allt väsentligt på att Bergwall erkände och ville bli dömd, säger chefsåklagare Håkan Nyman vid presskonferensen, och påpekar att det inte fanns någon teknisk bevisning.

Fallet Thomas Quick

Återtog erkännande

När Bergwall sedan tog tillbaka sitt erkännande kom fallet i ett annat läge.

Ingen vet heller om Zelmanovits verkligen blev dödad eller dog på annat sätt, påpekar han, men Sture Bergwall ska ses som oskyldig, menar riksåklagare Anders Perklev.

–Det är uppenbart i förhören av Bergwall att hans uppgifter har klarnat vartefter medan han har fått mer information, säger Håkan Nyman. Eftersom det inte kan bli en fällande dom måste alltså åtalet läggas ned.

”Stort misslyckande”

–Det här är unikt i svenskt rättshistoria. Det måste bedömas som ett stort misslyckande för svenskt rättsväsende, säger riksåklagare Anders Perklev.

Han konstaterar att teknisk bevisning och direkta vittnesmål saknas i utredningarna. Att Bergwall har haft tillgång till medier, och därmed kunnat få information, är mycket ovanligt, enligt Perklev.

–Det går inte heller att peka ut någon som skyldig till misslyckandet, säger Anders Perklev. Varje enskild tingsrätt måste utreda vad som gått fel.

Åklagarmyndigheten ska utreda eventuella fel

Åklagarmyndigheten planerar enskilda åtgärder för att utreda vad som gått fel. I höst ska en kommission tillsättas för att undersöka eventuella systematiska fel, och utveckla de allmänna arbetsformerna.

–Sammanfattningsvis har vi fått en klar bild av hur det hela har gått till, säger Anders Perklev. Jag ser inget behov för vår del att göra en ytterligare granskning. Men jag har inget emot att regeringen gör en bredare granskning, säger Perklev.

På frågan om det är oproblematiskt att ingen ställs till svars för härvan hänvisar han till preskriptionstiden.

Var övertygande om Bergwalls skuld

Mycket talar för att de som höll i utredningen var helt övertygade om Bergwalls skuld, anser Perklev.

-Det har inte funnits någon som kan granska det som åklagaren har lagt fram, säger han.

Utredningarna har hanterats i en ”ganska snäv personkrets”, konstaterar Perklev, vilket kan ha spelat roll.

-Mer än tio år har förflutit sedan den senaste lagföringen. Eventuella tjänstefel som någon kan ha begått har preskriberats, säger Perklev.

Han menar därför att det inte är meningsfullt att ”peka ut någon enskild” som ansvarig.

Borgström avböjer att kommentera

Claes Borgström, som var Sture Bergwalls försvarsadvokat under fem års tid och som kritiserats för sitt sätt att hantera fallet, meddelar via sin sekreterare att han avböjer att kommentera riksåklagarens beslut att lägga ned det sista åtalet mot Bergwall.

”Enormt haveri”

Enligt Thomas Olsson, Sture Bergwalls advokat, är detta uppenbarligen den största svenska rättsskandalen någonsin.

-Jag skulle förmodligen tro att den ur ett rent internationellt perspektiv har dimensioner som man aldrig sett maken till tidigare. Det är ett enormt haveri att en person blir oskyldigt dömd för åtta mord.

Van der Kwast kan inte klandras

Riksåklagaren konstaterar att det inte går att pröva ifall tjänstefel har begåtts på åklagarsidan på grund av den tid som förflutit. Därmed kan inte åklagare Christer Van der Kwast klandras för sitt arbete.

”Vi har lärt oss”

–Vi har lärt oss en del av förfarandet, säger Anders Perklev. Och numera är flera åklagare inblandade i komplicerade fall, på så sätt får man belysning från flera håll. Och skulle ett liknande fall komma upp i framtiden så kommer man nog att dra detta sig till minnes.

Gäller mordet på 15-åriga Charles Zelmanovits

Åtalet som riksåklagaren meddelade sitt beslut om i dag gäller mordet på den då femtonåriga Charles Zelmanovits som försvann i Piteå 1976.

Våren 1994 erkände Tomas Quick mordet, och han dömdes trots att det saknades både vittnen och bevis. Domen byggde helt på hans eget erkännande.

Ändå inte en fri man

Även om åtalet lades ner innebär det inte att han blir en fri man. På tisdagen beslutade förvaltningsrätten att Bergwall är i fortsatt behov av den tvångsvård han undergår på grund av hög risk för återfall i allvarlig brottslighet. Risken beror på att läkarna anser att den störning som gjorde att han dömdes till tvångsvård 1991 finns kvar.

Förvaltningsrätten beslutade också att inhämta ett utlåtande från Socialstyrelsens rättsliga råd för en opartisk bedömning om Sture Bergwall fortfarande lider av en allvarlig psykisk störning, om det finns risk för att han återfaller i allvarlig brottslighet och om han ska fortsätta vårdas på Säters rättspsykiatriska klinik eller inte.

Erkände 30 mord

Tomas Quick, numera Sture Bergwall, erkände ett trettiotal mord och dömdes för åtta. Men sedan han tog tillbaka alla erkännanden har nya rättsbedömningar gjorts.

Sture Bergwall är 63 år och har inte varit fri sedan han som 40-åring, beväpnad med kniv, hotade att döda en barnfamilj för att få pengar.

Åklagarmyndighetens beslut finns i sin helhet här.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Fallet Thomas Quick

Mer i ämnet