Självskadebeteende hos unga män ökar

Uppdaterad
Publicerad

Det blir allt vanligare att unga män skadar sig själva. På tio år har det ökat med 27 procent bland män i åldrarna 15 till 24 år.

Inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm finns en så kallad dbt-mottagning för självskadande ungdomar. Här jobbar Camilla Kortnejad Karlsson. Hon är sjuksköterska och dbt-terapeut. Hon tror att det kan vara svårare för omgivningen och vården att upptäcka självskadebeteende hos killar.

– Jag tror att det finns en föreställning om att tjejer skadar sig själva. Att det är en norm, och mer accepterat i samhället. Så man tänker inte lika mycket på att fråga killar. Jag vet att många kvinnor berättar att de aldrig blir tillfrågade om sitt självskadebeteende, och då kan man tänka sig att killar blir tillfrågade i ännu mindre utsträckning. Killar kanske söker sig till vården för andra saker, säger hon.

Fortfarande vanligast med kvinnor

Självdestruktiva handlingar som är så allvarliga att de leder till sjukhusvård, har på tio år ökat med 27 procent för unga män mellan 15 till 24 år. Det visar siffror från Socialstyrelsens skadefallsregister från åren 2002 till 2011.

Det är nu vanligare att unga män vårdas på sjukhus för att de skadat sig själva, än för att de utsatts för våld. Antal unga män som behövde vård för sina självskador ökade då från 94 till 120 per 100 000 invånare. Skador orsakade av våld låg under 2011 på 110 per 100 000 invånare.

Även om självskadorna ökar allra mest för gruppen unga män, är det idag vanligare att unga kvinnor självskadar. Under 2011 var det 275 unga kvinnor per 100 000 invånare som behövde sjukhusvård för sina självskador.

Vad kan medmänniskor och personer som jobbar inom vården göra för att hjälpa människor som självskadar?

– Framför allt är det att fråga. Det finns studier som visar att personer med självskadebeteende verkligen skulle uppskatta om de blev tillfrågade, för det sker i så liten utsträckning idag, säger Camilla Kordnedjad Karlsson.

Varför är vi dåliga på att fråga om vi misstänker självskadebeteende?

– Man är osäker på om det är bra att fråga, eller om det väcker någonting. Sen är det ju också så att om man frågar måste man ju ta hand om det man får höra på något sätt. Då behöver ju den här personen hjälp och behandling, och då vet man kanske inte hur man ska göra, säger hon.

Hur ska man formulera den frågan på bästa sätt?

– Jag tycker att man kan fråga rakt ut helt enkelt, fråga om man självskadar på nåt sätt. Det viktigaste är att man frågar, säger Camilla Kordnejad Karlsson.

Hit kan du vända dig om du skadar dig själv:

Nationella hjälplinjen

Telefon 020-22 00 60, alla dagar 13-22

BRIS för barn

Telefon 116 111, måndag – fredag 15-21, lördag – söndag 15 -18

BRIS för vuxna

Telefon 077-150 50 50, vardagar 10-13

Föräldratelefonen

Telefon 020-85 20 00, vardagar 10-15

Jourhavande kompis

Telefon 020-222 444, måndag – fredag 18-22, lördag – söndag 14-18 (helg endast chatt)

Jourhavande medmänniska

Telefon 08-702 16 80 alla dagar 21-06

Jourhavande präst

Nås via 112, alla dagar 21-06

Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd – SPES

Telefon 08-34 58 73, alla dagar 19-22

Röda korsets telefonjour

Telefon 0771-900 800, alla dagar 14-22

www.umo.se

UMO är en nationell ungdomsmottagning på nätet för dig mellan 13 och 25 år. Där kan du läsa mer om självskadebeteende och ställa frågor.

Du kan också vända dig till direkt till en vårdcentral, ungdomsmottagning, elevhälsa, företagshälsovård eller barn – och vuxenpsykiatrin

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.