Barn och ungdomar har varit inblandade i många av de våldsdåd som skakat Sverige det senaste året. Både som förövare och som offer.
I en rad av fallen har de unga avvikit från familjehem, HVB-hem eller Sis-hem för att dras in i gängens krig.
– Barn och unga som växer upp i samhällets vård har kraftiga överrisker för kriminalitet, hemlöshet, arbetslöshet samt fysisk och psykisk ohälsa, säger utredaren och EU-parlamentarikern Carina Ohlsson (S).
130 förslag
På måndagseftermiddagen lämnade hon över utredningen ”För barn och unga i samhällsvård” till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M). Där listas cirka 130 förslag på åtgärder.
– Det är så mycket som är så dåligt. Det har gjort mig arg, besviken och ledsen att barns röster inte görs gällande. Just de här barnen som behöver samhället som allra mest, säger Carina Ohlsson.
Förslagen som hon lämnar över handlar bland annat om att barnen ska bli mer delaktiga i besluten, ökade krav på utbildning för personal på HVB-hem samt att det ska införas tillståndskrav och ett nationellt register för familjehem.
Allvarliga brister
SVT Nyheter har de senaste åren granskat samhällsvården av barn och kunnat visa på allvarliga brister inom institutionsvården såväl som inom familjehemsvården.
Det finns konkreta fall där kriminella drivit omsorgsföretag. Ett fall som vi nyligen rapporterat om handlar om en 35-årig man som uppges ha en nyckelroll i Rawa Majids kriminella nätverk. Han har även haft ledande roller i bolag som har fakturerat kommuner på miljonbelopp för familjehemsplacerade ungdomar – och står nu åtalad av Ekobrottsmyndigheten gällande grova skattebrott.
Vittnesmål från barnen
”De bytte socialsekreterare för mig varje vecka. Har haft 30 olika. Vet inte varför de bytte så många gånger. Blev slängd runt som en trasdocka som ingen ville ta hand om.”
”Flyttat 8 gånger och bytt skola 5 gånger, jag orkar inte träffa nya människor.”
”Jag öppnar inte kylskåpet i familjehemmet utan att fråga.”
”Man packar aldrig upp 100 %.”
”Var 30 personer jag skulle prata med under två år. Hade det varit samma person hade jag kunnat prata. Det handlar om tillit, en 15-åring kommer inte lita på 30 nya personer.”
Källa: Utredningen ”För barn och unga i samhällsvård”