Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
– Vi har ett system som är vidöppet för korruption, säger skolforskaren Jonas Vlachos om så kallade glädjebetyg. Foto: Mikael Eriksson

Skolverket: Friskoleelever presterar sämre på högskolor

Uppdaterad
Publicerad

Elever som gått i friskolor presterar sämre på högskolor än de som gått i offentlig skolvisar en ny rapport från Skolverket. Enligt skolforskare Jonas Vlachos belyser det återigen friskolornas så kallade ”glädjebetyg”:

– Den första studien av det här kom 2005 och alla rapporter sedan dess kommer fram till samma mönster: fristående skolor bedömer generösare, säger han till SVT:s Agenda.

Skolverket har undersökt de elever som mellan 2014 – 2022 gick direkt från gymnasiet till en högskola. Syftet med studien var i första hand att undersöka vilka effekter coronapandemin haft.

Studien visar att det skiljer sig i prestationen mellan elever som gått offentlig respektive fristående skolor, där den tidigare gruppen stack ut positivt.

”Nästan skryter om det”

Något som eleverna själva tycker sig märka.

– Man har haft kompisar på friskolor som verkar ha mycket lättare att få samma betyg som en själv. Det har de själva sagt också, säger gymnasieeleven Axel Persson och får medhåll från gymnasieeleven Wilhelm Prytz:

– Ja, det är något de nästan skryter med.

Vlachos menar att problemet ligger i att det inte finns någon extern reglering av betygen:

– Lärarna sätter betygen och har stor frihet. Så vi har ett system som är vidöppet för korruption.

Enligt Vlachos uträkningar hade en elev som får 17,5 i betyg på en kommunalskola istället fått 18,6 på en fristående.

Ulla Hamilton är vd för Friskolornas riksförbund säger att Skolinspektionen och Skolverket visat att det är problemen med glädjebetyg i både fristående och kommunala skolor.

– Vi är för att man utreder detta ordentligt. Det är inte bra att branschen anklagas för att sätta glädjebetyg, säger hon.

Pandemin – en påtaglig ökning

Prestationsgraden är också högre bland kvinnor än bland män. Man såg också en något högre nivå bland studenter med svensk bakgrund jämfört med utländsk bakgrund.

I samma rapport konstateras att det andelen som gick direkt till högskolestudier efter gymnasiet ”ökade påtagligt höstterminen 2020, det första året av covid-19-pandemin.” Myndigheten skriver vidare att andel två år senare var tillbaka på ungefär samma nivå som innan pandemin.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.