Trots att allt fler söker till officersutbildning tackar över hälften av de antagna i slutänden nej. Även när alla reserver tas in är det svårt att fylla platserna.

Av knappt 1 000 sökande förra året till 250 platser, var det till sist 209 personer som började på ett officersprogram. 220 personer tackade nej och övriga sökande var inte behöriga. Bara det året blev det alltså 41 tomma platser.

Under de senaste fem åren är det bara ett år som platserna på officersutbildningen kunnat fyllas helt.

– När könsneutral värnplikt återinfördes såg vi en ökning av antalet sökande, men det verkar även som om fler tackar nej eller inte slutför antagningsprocessen, säger Christer Mildenberger på Försvarshögskolans antagningsenhet.

Tolv år att utbilda 

Det tar tid att få befäl med erfarenhet. Med flera utbildningar och praktik tar det omkring tolv år att utbilda en officer till graden major, som exempelvis kan leda ett kompani, en enhet med mellan 80 och 200 soldater.

Samtidigt är nästan en tredjedel av alla yrkesofficerare på väg mot pension inom tio år. Det konstaterar Lars Fresker, ordförande för Officersförbundet.

– Vi står inför en jätteutmaning. Det är vakanser på alla förband redan nu och det kommer att accelerera, säger han.

Försvarets största utmaning

Regeringen har nu beslutat att höja ersättningen till dem som läser officersutbildning med omkring 1 000 kronor per månad, till 5 250 kronor. Mat, boende och hemresor ingår redan i utbildningen.

Enligt försvarsminister Pål Jonson (M) är bristen på officerare ett stort problem.

– Den största utmaningen för försvarsmakten är personalförsörjningen. Det är viktigt att vi får fram fler värnpliktiga, men också att vi ser till att officersyrket är attraktivt och att vi tar in tillräckligt många på Försvarshögskolan.