Bland de som fick ekonomiskt bistånd var det nästan sex gånger vanligare att ha vårdats på sjukhus för suicidförsök och under de närmaste 12 månaderna efter att ha fått bistånd var risken att dö i suicid drygt fem gånger högre.
Lågkonjunkturen fördjupas under det första halvåret 2024 och det kommer att dröja till 2026 innan svensk ekonomi är i konjunkturell balans, enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos. Även arbetslösheten väntas stiga till 8,3 procent under nästa år.
– Det blir en stress och ångest att ha ekonomiska problem. Man kan känna att man hamnar i en återvändsgränd, säger Ylva Ginsberg
Ylva Ginsberg berättar att det ofta upplevs skamfyllt att prata om sina ekonomiska problem, och för många har det gått för långt när de väl söker hjälp.
”Folkhälsoproblem”
Även Henrik Levinsson, lektor i psykologi vid Lunds universitet, har forskat på ekonomiska problem och psykisk ohälsa. Han säger att sambandet är tydligt.
– Man skulle nästan kunna betrakta det som ett folkhälsoproblem faktiskt.
I hans forskning fick 641 överskuldsatta personer frågan om de någon gång försökt ta sitt liv. Närmare 20 procent hade det och av dem hade 40 procent försökt flera gånger.
”Samhället har ett ansvar”
Både Ylva Ginsberg och Henrik Levinsson tycker att det är viktigt att vården börjar se ekonomiska problem som en riskfaktor.
– Samhället har ett ansvar, man borde börja screena för ekonomisk hälsa inom primärvården, säger Levinsson.
Ylva Ginsberg säger att frågan om ens ekonomiska situation inte alltid ställs.
– Och jag tror inte att man tar upp det självmant om man känner mycket skuld och skam.
Hör Henrik Levinssons råd för hur du ska tänka om du mår dåligt över din ekonomi i spelaren ovan.