Nattliga räder på arbetsplatsen, genomsökningar av bankfack, kartläggning av matvanor och så kallade döda brevlådor.
Det är några av ingredienserna i den spionhärva som blev känd för svenskar i september förra året. Men i själva verket tros den misstänkte mullvaden ha haft insyn i svenska hemligheter i flera år.
Den äldre brodern har bland annat arbetat med kontraspionaget på Säpo. Enligt medieuppgifter ska han även ha arbetat på Kontoret för särskild inhämtning (KSI) – den allra hemligaste delen av svensk underrättelsetjänst.
”Bland de bästa i världen”
Det gör att härvan kan vara betydligt värre än exempelvis de klassiska spionskandalerna Stig Bergling och Stig Wennerström. Det anser underrättelseexperten Joakim von Braun.
– Jag vill inte använda ordet skandal. Sverige har en formidabel motståndare i de ryska underrättelsetjänsterna. De är bland de bästa i världen och har hållit på i över 100 år. Men jag tror att det här är det värsta fallet vi har haft i Sverige, säger han och fortsätter:
– Det enda som har kommit fram är ju att de har fått tag på en lista över samtliga anställda inom Säpo. Bara det är ju ett stort problem eftersom rysk underrättelsetjänst fokuserar på mänskliga källor.
När rättegången nu inleds mot bröderna är det med ett stort säkerhetspådrag. Alla inblandade har säkerhetsprövats och media får bara närvara vid några få och korta tillfällen.
”En stor risk att de kan råka väldigt illa ut”
Kan liv ha varit i fara?
– Är det så att han har kommit över information om personer som jobbar åt Sverige i andra länder så är det naturligtvis en stor risk att de kan råka väldigt illa ut.
Hur stor skada bröderna kan ha åsamkat Sverige är svårt att sia om då nästan alla uppgifter är hemligstämplade för att skydda rikets säkerhet. Det är inte heller helt enkelt att säga hur lång tid det kan ta att reparera eventuella skador.
”Ryssarna är otroligt skickliga”
Samtidigt är det svårt att skydda sig mot så kallade mullvader.
– Ryssarna är otroligt skickliga. Man använder kommunikationsmetoder som gör att risken för upptäckt är så liten som möjligt, säger Joakim von Braun.
Så vad är det egentligen som får svenskar att börja spionera på sitt modersland? Några drivkrafter kan skönjas i en rapport kring kända spionfall i Europa sedan 2010.
– I den mån det är motiv hos den enskilda anges ofta pengar, ganska många fall i Europa handlar också om tvång. Sedan kan det handla om att man känner sig missnöjd med hur karriären utvecklas eller att man känner sig smickrad av rekryterarens uppmärksamhet, säger Michael Jonsson, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Hör FOI berätta mer om drivkrafterna i klippet ovan.