Människor kan känna sig hemma i flera väljargrupper samtidigt och det enskilt viktigaste för partierna är att tilltala så många som möjligt – oavsett grupptillhörighet. Foto: TT

Statsvetaren: Här är årets hetaste väljargrupper

Uppdaterad
Publicerad

Drygt 7,7 miljoner svenskar är röstberättigade i höstens riksdagsval. Men vilka grupper är det egentligen som kommer att avgöra valet? Statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson går igenom fem väljargrupper att ha koll på i år:

Medelklass i och kring större städer

– Det här är landet lagom. Människor som är mitt i livet, mitt i inkomstskalan. Många av dem finns inte bara i mitten av inkomstskalan utan också i mitten ideologiskt. De vill bara att saker ska fungera och har inte hjärtat starkt åt något håll.  

Medelinkomsttagare utgör ungefär 35 procent av väljarna och den här gruppen är viktig att vinna om man vill att få till stånd ett regeringsskifte.

Ett skäl till att Socialdemokraterna kunnat vara största parti så länge är att de lyckats anpassa sig till den här gruppen, som både bidrar till och tar del av ett välfärdssamhälle.

Andra generationens invandrare

– Det är en väldigt brokig grupp och utgör ungefär 20 procent av befolkningen, men de man oftast tänker på är andra generationens utomeuropiska invandrare. De är barn till föräldrar som kommit hit under en tid då Socialdemokraterna varit väldigt starka.  

Andra generationen är avsevärt mer etablerad än första och har integrerats genom språk, utbildning, arbete och karriär. De är de nya klassresenärerna och står lite längre till höger än sin föräldrageneration. S ser ut att tappa greppet om gruppen och kanske kan andra partier bryta den dominans som finns för röstning till vänster?

Företagare

– Stereotypiskt är företagare ett starkt fäste för Moderaterna. Ju större företag du har, desto större sannolikhet är det att du röstar på M.

Högt räknat är omkring 7-8 procent av de förvärvsarbetande företagare, men de som har större företag är ju betydligt färre. Historiskt är man intresserad av att betala mindre skatt och en stat som lägger sig i så lite som möjligt.

Men det handlar inte bara om föreningspolitik längre utan mycket om kulturella värderingar med frågor som rör mångkultur och migration. Då gör sig en mer högerkonservativ ideologi gällande vilket gör att M tappar, framförallt till Sverigedemokraterna. De går numera klart bättre hos företagare än i andra grupper och är det självklara andra största partiet – det är röster som M vill vinna tillbaka.

Studenter

– Morgondagens beslutsfattare. De är unga och numera oftast kvinnor. Det skapas ett stort värderingsgap mellan människor som har långa utbildningar och inte och just bland unga blir det också ett gap mellan män och kvinnor.

Det är någonstans mellan 5-10 procent av väljarna som just nu studerar, men det sker en politisk socialisering på de utbildningar man går som hänger kvar. De långa universitetsutbildningarna har ofta effekten att man blir mer libertär, internationalist och globalist.

18-29-åringar är också den enda gruppen där klimatet uppfattas vara den viktigaste frågan, och den är starkare bland kvinnor.

Miljöpartiet har inte råd att tappa greppet om studentväljarna i universitetsorter som Lund, Uppsala och Umeå. De behöver öka där för att vara säkra på fortsatt förtroende i riksdagen.

Landsbygdsbor

– Grundläggande livsvillkor och levnadsförhållanden är mycket olika de som bor närmare städerna. Och det är precis så de vill att det ska vara. Men man kräver sin rätt till god tillgänglighet till offentlig service och att få leva som man vill utan alltför många rättesnören från Stockholm eller Bryssel.

Alla vill vinna landsbygdsbornas gunst i det här valet – trots att de inte är fler än tidigare eller har förändrats som grupp på något dramatiskt sätt. Centerpartiet har många fästen på ren landsbygd som de inte vill ge upp.

Vill man hitta en enskild sakfråga där det spelar roll var man bor är det drivmedelsskatt men också sådant som vindkraft och vargjakt som blir symbolfrågor, även för personer som kanske inte bor på landet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Val 2022

Mer i ämnet