I maj 2018 gick sex riksdagspartier, alla utom V och SD, ut på SvD Debatt och krävde att anslaget till kungahuset måste begränsas när kungafamiljen växer. Detta för att på sikt inte undergräva kungahusets legitimitet och förtroende.

I dag kom beskedet att kungafamiljen krymper, därför ställer SVT Nyheter fyra frågor till Cecilia Åse, statsvetare med genusprofil och författaren bakom boken ”Monarkins makt”.

Kom det här beskedet som en överraskning för dig?

– Nej, det är ingen överraskning direkt. Det har funnits liknande diskussioner i många andra europeiska länder såsom Danmark och Storbritannien. Sedan finns det också den här politiska processen, som ju verkar ha stannat av lite, där Konstitutionsutskottet uppmanar regeringen att tillsätta en kommitté som bland annat skulle se över apanaget och så vidare.

Det finns en politisk dimension i det här med andra ord?

– Ja det gör det absolut. Det handlar ju om statschefen. Sedan är det här inget jättebesked på något sätt.

”Sverige har inte monarki för att det är jämställt”

Du har tidigare sagt att det länge funnits en ambition från politiskt håll att få den svenska monarkin att framstå som modern för att på så sätt undvika kritik, är det här ett sätt för hovet att ta saken i egna händer?

– Absolut. Monarkin som institution går ju ut på att de kungliga är avskilda från resten av befolkningen och att de står över politiken. Det är klart att den här statusen av avskild, särskild och utvald blir svårare att upprätthålla om det är väldigt många personer som det handlar om. Man öppnar sig också för en kritik: ”behöver vi 10-15 personer som utför de här ceremoniella uppgifterna och gör statsbesök?”.

– På det sättet kan det här absolut ses som ett sätt att få kungahuset att gå mer i samklang med samhällsutvecklingen. Men man måste också hålla i huvudet att monarkin är en anakronistisk institution. Sverige har ju inte monarki för att det är så modernt och jämställt utan för att man anser att det upprätthåller någon form av historisk kontinuitet.