Morgan Johansson (S) om påtryckningar bakom helgens upplopp

Uppdaterad
Publicerad

Enligt justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) har grupper som vill sprida en bild av att Sverige är islamfientligt varit aktiva i samband med påskhelgens upplopp. Enligt Johansson var ”ungefär samma grupper” igång för några månader sedan i samband med kampanjen mot socialtjänsten.

Helgens upplopp i flera svenska städer har fått stor spridning i sociala medier och blivit en stor internationell händelse. Bland annat har myndigheter i muslimska länder fördömt koranbränningarna i Sverige. Flertalet stora arabiska medier rapporterar också om hur uppmaningar om bojkott av svenska varor har spritts vidare.

Under polisens presskonferens den 18 april, efter helgens flertalet upplopp, meddelade myndigheten att man sett tecken på uppvigling mot polisen från utlandet. Uppgifterna var något justitieminister Morgan Johansson (S) också uttalade sig om på onsdagen.

– Vi har sett att ungefär samma grupper som var igång för några månader sedan, när man hade kampanj mot socialtjänsten och LVU-lagstiftningen i Sverige, varit igång i en del länder i utlandet under påskhelgen, säger Johansson till SVT.

Vilka är de och vilka länder kommer de från?

– Jag vill inte peka ut några enskilda nu men alla vet ju att det var ett antal bloggare och sajter som var igång under den här LVU- och socialtjänstkampanjen, och som försöker sätta en bild i vissa länder om att Sverige är islamfientligt och det är förstås en förljugen bild.

Livesände dagen innnan

SVT:s genomgång visar att planerna om manifestationen och information om polisens tillståndsgivelse för sammankomst i Linköping fick viss spridning via rapportering i sociala medier dagen innan, bland annat i en livesändning från ett Youtubekonto med över 20 000 visningar. Ett icke officiellt konto med hundratusentals följare i sociala medier, som ofta postar inlägg om Sverige och hävdar att muslimska barn kidnappas och behandlas illa i Sverige, skiftade fokus och rapporterade om hur svenska staten skyddar koranbränningarna.

I början av veckan börjar också uppmaningar om bojkott av svenska varor att spridas, något som plockades upp av ett flertal stora arbiska medier.

”Uppmanar till bokott av svenska produkter som svar på en koranbränning av en dansk extremist under polisbeskydd i Sverige,” skriver Al Jazeera på Facebook.

Myndigheten för psykologiskt försvar sa till SVT i går, tisdag, att den inte sett att det förekommit någon påverkanskampanj riktad mot Sverige med anledning av upploppen.

Svenska institutet: Kan inte bedöma långsiktiga effekterna 

Svenska institutet, som arbetar med att löpande analysera Sverigebilden, bekräftar att helgens händelser blivit en stor nyhet i internationella medier och fått stor spridning i sociala medier.  

“Vi ser det på flera språk och i flera länder, bland annat så sprids hashtaggen #boycottSweden. Vi ser en omfattande rapportering och samtal i sociala medier om händelserna, men vi kan inte i dagsläget bedöma de långsiktiga effekterna på bilden av Sverige då händelserna nyss har skett” säger Anna Rudels, ställföreträdande generaldirektör och kommunikationschef på Svenska institutet, en skriftlig kommentar till SVT.  

SI uppger att de kommer fortsätta följa samtalet och rapporteringen internationellt. 

Inte felaktiga uppgifter enligt Alkompis

Men att internationell påverkan drivit fram upploppen och våldsamheterna är inget som mediehuset Alkompis sett i sin bevakning. Mediehuset skriver svenska nyheter och samhällsinformation på arabiska.

– Det sprids egentligen inga felaktiga uppgifter, det är snarare så att man kanske inte visar hela bilden. Det skrivs att Sverige försvarat en koranbränning till exempel, men sanningen är ju att Sverige försvarat yttrandefriheten och där ingår till exempel att utföra sån här manifestation. Så det missas lite i kommunikationen och det kan ju leda till missförstånd, säger Julia Agha som är vd på mediehuset.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.