Foto: Niclas Berglund

Svenska IS-barn fast i flyktingläger – ingen kan svara på hur många de är

Uppdaterad
Publicerad

Deras föräldrar lämnade Sverige för att ansluta sig till Islamiska staten. Nu lever barnen under fruktansvärda förhållanden i flyktingläger i norra Syrien.

Enligt Rädda barnen rör det sig om några tiotal svenska barn – men ingen vet exakt hur många de är.

Sedan USA:s president Donald Trump uppmanade europeiska länder att ta hem IS-terrorister som tillfångatagits i Syrien och Irak, har debatten om vilket ansvar Sverige har för svenska medborgare rasat. 

Regeringen har varit tydlig med att man inte kommer att hjälpa svenskar som krigat för IS att återvända hem. Men många av dem har också barn, barn som lever under svåra förhållanden i flyktingläger i nordöstra Syrien. För dem finns i dagsläget inte någon lösning. 

Rädda Barnen, som arbetar i området, kan av säkerhetsskäl inte ge någon exakt siffra på hur många svenska barn som är fast i lägren. 

– Men det handlar om några tiotal, säger Ola Mattsson, Sverigechef. 

– De har länge levt under fruktansvärda omständigheter, utan tillgång till mat, rent vatten och under konstant bombardemang.

Ingen vet med säkerhet hur många barnen är

Säkerhetspolisen uppskattar att cirka 300 svenska medborgare har rest till Syrien för att ansluta sig till IS. Omkring hälften av dem har på egen hand återvänt. 2017 var bedömningen att cirka 50 dödats och att cirka 100 var kvar i konflikten. Någon liknande uppskattning har dock inte gjorts om barnen. 

Tidigare i år besökte SVT:s team ett av flyktinglägren där fängslade IS-medlemmars familjer hålls inlåsta, efter att många av dem överlämnat sig själva. Ingen där kunde då svara på hur många barn som är svenska medborgare.  

Terrorexperten Magnus Ranstorp uppskattar att det finns runt 20-30 svenska barn kvar i flyktinglägren. En rapport från Försvarshögskolan, som publicerades 2017, slog fast att 65-70 svenska kvinnor anslutit sig till IS. 

– Barnen har inte räknats på samma sätt, så det är jättesvårt att veta, men om man räknar på 65-70 kvinnor som får två barn, då är vi uppe i 130-140 barn. Men sen vet vi inte exakt hur många som har kommit hem, och så har ju barn dött där nere. Om man räknar lågt är det nog minst 20-30 barn kvar.

”De har fått anpassa sig till ett hårt liv”

För IS spelar hjärntvättning av barn en central roll i att bygga upp sin organisation. Redan i 10-årsåldern skickas barn på tränings- och indoktrineringsläger. 

– Det innebär att barnen är traumatiserade, de är undernärda och de har säkert störts i sin utvecklingsprocess. De har fått anpassa sig till ett ganska hårt liv där nere, säger Magnus Ranstorp.  

Majoriteten av barnen tros vara födda i det område som IS utropade till sitt kalifat. Barnen har därför inga svenska id-handlingar, vilket kan göra det svårt för dem att lämna landet på laglig väg. Om deras föräldrar inte längre lever blir det ännu svårare att bekräfta medborgarskapet. 

– Det finns jättemånga praktiska problem, säger Magnus Ranstorp, som ändå anser att Sverige har ett moraliskt ansvar för IS-barnen.

Den uppfattningen delar han med Rädda Barnen som har uppmanat regeringen att möjliggöra för de här barnen att komma hem på ett säkert rätt. 

– Det är viktigt att vi är överens om att inte stigmatisera de här barnen så som man gjorde med barn efter andra världskriget, säger Ola Mattsson. 

Svenska medborgare i IS

  • Säkerhetspolisen uppskattar att cirka 300 svenska medborgare rest till Syrien för att ansluta sig till IS.
  • Omkring hälften av dem har på egen hand återvänt. 2017 var bedömningen av cirka 50 dödats och att cirka 100 var kvar i konflikten.
  • Sverige kan inte neka den som har ett svenskt medborgarskap att återvända, men har inte heller någon skyldighet att ge konsulär hjälp till svenska medborgare utomlands.
  • Den som återvänder på egen hand blir kontaktad av Säpo. Om det finns misstanke om brott inleds en förundersökning.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.