En allt större andel av världens befolkning blir allt äldre. Om trenderna håller i sig kommer var femte människa på klotet att vara över 65 om bara drygt 30 år, 2050. En mindre och yngre befolkning kommer att få ta hand om en åldrande befolkning. Men det är långt ifrån alla som ser positivt på äldre och åldrande.
Det framgår av en sammanställning av människors inställning till åldrande i drygt 100 länder runt jorden, som journalistnätverket Orb Media, tillsammans med några andra institut, gjort.
Positiv syn på åldrande påverkar livslängden
De som deltog i studien fick frågan: Hur tycker du att äldre respekteras i ditt samhälle, på en skala från 1 (mycket dåligt) till 5 (mycket bra).
Utfallen varierade. I ett antal länder uppfattar man respekten som hög, i tex Ungern med ett snitt på 4,8, i andra länder väsentligt lägre, tex Ukraina (2,8). Sverige hamnade ungefär i mitten av skalan med ett snitt på 3,97.
Dessa svar jämfördes med opinionsmätningar om hälsa och ekonomi och fann sambandet: I länder där svaren visade bättre attityd till åldrande syntes också att äldre har lite bättre hälsa och ekonomi.
Positiva mindre risk att drabbas av depression
– Det finns en långtidsstudie som visar att amerikaner med mer positiv attityd till åldrande lever 7,5 år längre än de med negativ inställning, säger Becca Levy, professor i epidemiologi vid Yale-universitetet, och med över två årtionden erfarenhet i ämnet.
Hennes efterforskningar har visat att de som är positiva till åldrandet har mindre risk att drabbas av depression och ångest. De har också mindre risk att drabbas av demens och markörer för Alzheimers sjukdom.
Det kan låta allt för enkelt, men Becca Levys studier visar att de som ser positivt på åldrande också har lägre stressnivåer i kroppen, de tränar regelbundet och äter hälsosamt.
Professor: Behövs längre studier
När SVT låter Andreas Motel-Klingebiel, professor i äldre och åldrande vid ASC, Linköpings universitet ta del av studien tycker han att resultaten är intressanta, men säger att han inte skulle våga dra vetenskapliga slutsatser:
– Det behövs längre studier där man studerar orsakssamband, gör stickprov, och vet att man får rätt tvärsnitt av befolkningen.