Filip Ahlin avböjer att kommentera torsdagens uppgifter om polisens tillslag mot misstänkta terrorister i Västsverige.

– Säkerhetspolisen anger själva att terrorhot är oförändrat på en höjd nivå, det vill säga en trea på en femgradig skala. Det innebär att ett attentat kan inträffa.

Han berättar att Säkerhetspolisen är under ett enormt tryck när det gäller underrättelseflödet de får in. Säkerhetspolisen har själva uppgett att de får in 6 000 underrättelser i månaden som rör terrorism.

Varannan dag tar Säkerhetspolisen del av uppgifter om personer som uttryckt en vilja att genomföra ett attentat mot Sverige.

Hur effektiv är svensk polis att bekämpa terrorism jämfört med sina europeiska kollegor?

– Vi vet inte hur många planerade attentat som avvärjts. Hur mäter man någonting som inte har hänt? säger han.

Två Stockholmsattentat

Två terrorattentat har inträffat i Sverige på 2000-talet.

Lördagen den 11 december 2010 sprängde sig Taimour Abdulwahab till döds i julhandeln i centrala Stockholm.

Drygt sju år senare, den 7 april 2017, mejade Rakhmat Akilov ner ett stort antal personer med en lastbil som som han körde i hög hastighet på gågatan Drottninggatan i Stockholm.

Hur säker kan befolkningen vara att något likande inte inträffar igen?

– Man kan aldrig garantera någonting. Samtidigt är det viktigt att inte gå runt och vara rädd eller orolig. Däremot om man ser något misstänkt som någon väska eller liknande, så kan man kontakta väktare eller ordningsvakt. En vaksamhet kan vara bra att ha, säger Filip Ahlin.

Våldsbejakande miljöer

Det finns tre olika våldsbejakande miljöer som säkerhetspolisen följer.

Det är den autonoma vänsterextremismen, den högerextrema vit makt-rörelsen och den våldsbejakande islamistiska extremismen, Jihadismen.

– Det som Säkerhetspolisen ser som det största attentatshotet är en ensamagerande individ med en våldsbejakande islamistisk extremistisk ideologi i botten.