Terrorhotnivån i Sverige höjdes nyligen, till en fyra (högt hot) på den femgradiga skalan. LVU-kampanjen och den senaste tidens koranbränningar har pekats ut skäl till en försämrad Sverigebild, och terrororganisationer som al-Qaida och al-Shabaab har nu riktat sitt sökarljus mot Sverige.
Men koranbränningarna ser inte ut att upphöra för det.
På fredagen hölls en tillståndsgiven allmän sammankomst i Rinkeby i norra Stockholm, där en Koran brändes. Även på lördagen hölls en koranbränning, den här gången vid Sergels torg. Fler ansökningar om att bränna islams heliga bok i Stockholm, Malmö och Örebro har därtill lämnats in.
”Omöjligt att svara på”
Magnus Norell, forskare med inriktning på bland annat Mellanöstern och terrorism, har riktat kritik mot hur höjningen av terrorhotnivån kommunicerats – och själva hotskalan i sig, som är gemensam för hela EU. Han menar att den är trubbig och omöjlig för allmänheten att förhålla sig till, vilket i sig leder till ökad oro.
Men hur allvarligt är då hotet mot Sverige just nu?
– Flera personer är förbannade på Sverige och har uttryckt det på olika sätt, men det finns ingenting konkret, vilket Säpo också sa under sin presskonferens, säger Norell och fortsätter:
– Det finns ingen koppling mellan att ljudnivån går upp och att konkreta hot ökar. Så det är egentligen omöjligt att svara på.
Långvarigt hot
Hotet från jihadistisk terrorism har pekats ut som det största problemet av både Sverige och andra.
Norell konstaterar att risken för attentat är något som vi har levt med i runt 20 års tid.
– Vi är en del av det västeuropeiska, sekulariserade samhället, och för de här grupperna är det ett hot sig. Sverige har också en förhållandevis stor muslimsk befolkning som de är intresserade av att aktivera på olika sätt, säger han.
