Under 2015 sökte drygt 160 000 personer asyl i Sverige. Av dem har knappt 100 000 i dag fått uppehållstillstånd. Och av dem är 67 500 över 16 år.
SCB har på SVT:s begäran tagit fram siffror på hur de försörjer sig i dag. Enligt myndighetens inkomststatistik är det ungefär en tredjedel som betraktas som förvärvsarbetande, alltså har en årslön på mer än 96 000 kronor och inte andra inkomster som överstiger det.
De övriga två tredjedelarna har väldigt låga inkomster, studerar eller får olika typer av bidrag.
I Vingåker träffar vi Amina Bashir som kom från Somalia för drygt fem år sedan och nu går en jobbsökarkurs för nyanlända i kommunens regi. Under sina år i Sverige har hon varvat kurser med praktikplatser.
– Jag vill jobba i förskolan eller i skolan. Jag tycker om barn och vill hjälpa barn, säger hon.
Forskare: ”Ändras inte snabbt”
Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi, har skrivit mycket om flyktingars möjlighet på arbetsmarknaden. Han är inte förvånad över siffrorna som SCB har tagit fram:
– Det tar lång tid för flyktingar att komma in på arbetsmarknaden. Det har sett ut så här i 40 år. Nu har covid 19-pandemin också försvårat möjligheterna. Det här ändrar sig inte snabbt, så om fem år tror jag att det ser ungefär likadant ut, säger Mats Hammarstedt, som jobbar på Linnéuniversitetet i Växjö.
Ahmed Gaál är arbetscoach på Vingåkers kommun. Han kom själv till Sverige från Somalia för 15 år sedan och säger att för den enskilde handlar det mycket om vilken inställning man har.
– Det är viktigt att man vill lära sig. Man måste ha en strategi och förstå vad det är man behöver, säger han.