Man bör alltid använda historisk arbetslöshetsstatistik med försiktighet. Beräkningsmetoderna har ändrats ett antal gånger genom åren, Arbetsförmedlingen och myndigheten SCB räknar på olika sätt och dessutom har SCB:s stora enkätundersökning AKU visat sig innehålla felaktigheter.
Men trots osäkerhet kring arbetslöshetsstatistiken kan man dra några slutsatser. Dagens nivå av ungdomsarbetslöshet, som ligger på samma nivå som under finanskrisen, är troligen bland den högsta på nästan hundra år.
Värst efter första världskriget
Året 1922, i följderna av första världskriget och näringslivets omställning, låg den svenska arbetslösheten på 25 procent vilket sedan dess inte överträffats. Tio år senare, i samband med den stora börskraschen blev det ny massarbetslöshet. Sedan dröjde det till början av 90-talet innan en tredje massarbetslöshetsvåg inträffade.
År 1993 och 1994 låg ungdomsarbetslösheten med dagens sätt att räkna på cirka 25 procent. Det är svårt att veta med exakthet då siffrorna är justerade utifrån att myndigheten 2005 övergick till att beräkna arbetslösheten utifrån EU:s mycket vidare definition.
Nästa stora kris var finanskrisen 2008 och 2009. Enligt SCB:s siffror för helåret 2009 blev ungdomsarbetslösheten det året återigen höga 25 procent. Sedan sjönk arbetslösheten några år för att stiga mycket snabbt under coronakrisen.
160 000 ungdomar arbetslösa
I juli i år steg ungdomsarbetslösheten med nio procentenheter jämfört med samma tid året före. Det var en av de snabbaste ökningarna i EU. Enligt SCB var över 160 000 ungdomar arbetslösa i september, vilket innebär 27,1 procent av arbetskraften, det vill säga som andel av antalet arbetslösa och sysselsatta.
– Det är fler än tidigare som står utanför trygghetssystemet. De som är längst ut på arbetsmarknaden har svårast att få och behålla jobb. Krisen drabbar invandrare och ungdomar hårdare, säger Lars Magnusson.