Foto: TT

Så påverkas svenska barnen av utsläppen: ”Får sämre möjligheter att klara sjukdomar”

Uppdaterad
Publicerad

Sverige – bilden av klara sjöar, gröna skogar och ren luft. Ja, kanske på en del ställen, men inte för många barn. Luften de andas sätter sina spår under hela deras uppväxt.
– Deras lungfunktion är fortfarande påverkad när de är 16 år gamla, säger Olena Gruzieva, postdoc vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, till SVT:s Friktion.

De allra flesta i världen andas dålig luft. Fler än nio av tio i världen är utsatta, enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Och en hel del av dessa utsätts för föroreningarna tidigt i livet, när de är som allra skörast.

– Lungfunktionspåverkan tidigt i livet ger ofta sämre lungfunktion i vuxen ålder. Dålig lungfunktion kan även kopplas till för tidig död, säger Olena Gruzieva, postdoc vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet.

4.000 barn studerades

En av studierna som visar detta gjordes på över 4.000 barn i fyra kommuner, som har olika typer av miljöer, i Stockholms län.

Föräldrar fick med jämna mellanrum rapportera in barnens symptom på allergirelaterade sjukdomar upp till dess att de var 16 år.

Deras lungfunktion mättes när de var åtta och 16 år gamla. Dessutom mättes föroreningar i luften med hjälp av spridningsmodeller.

Drabbas enklare av sjukdomar

Konsekvensen av att tidigt leva i dålig luft kan vara olika sorts hälsoproblem.

LÄS MER: Skiten vi andas – i siffror

I första hand handlar det luftvägssjukdomar, som till exempel kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Men det handlar också om sådant som inte har en effekt på just lungorna, som till exempel hjärt- och kärlsjukdomar.

– Effekterna är små, men bidrar till att ungdomar och unga vuxna får sämre möjligheter att klara sjukdomar senare i livet.

Större risk att få astma

Luftföroreningar ökar risken för astmabesvär, särskilt för icke-allergisk astma, som vanligtvis utlöses av irriterande ämnen i luften. Den tidiga exponeringen relateras till ett ökande luftvägsmotstånd i de små luftvägarna. Det starkaste sambandet hittas hos de med astma.

– De som redan har astma är mer känsliga för de negativa effekterna av luftföroreningar. De drabbas i större utsträckning än friska individer, säger Olena Gruzieva.

Svårt att reparera skadan

Det allra viktigaste är att vara försiktig med att inte bygga förskolor och bostäder för nära trafikerade vägar. Det är det bästa och enklaste, menar hon.

– Det är svårare att göra något i efterhand, när skadan redan är skedd. Men man kan alltid tänka på livsstilen; alltså vad man äter, hur mycket man rör på sig och att inte röka. Mat som är rik på antioxidanter är också bra. På det sättet kan man försöka kompensera den negativa effekten av luftföroreningar.

Se mer om hur barn påverkas här:

Se Korrespondenterna om luften vi andas på SVTPlay.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Friktion

Mer i ämnet