”Hur många ekonomer behövs det för att skruva i rätt ränta?” Svaret på den här gåtan kan bli fyra eftersom just så många av tolv tillfrågade ekonomer tror att Riksbanken höjer räntan i morgon, torsdag. Eller så kanske det är åtta eftersom flertalet tillfrågade ekonomer i stället tror att det blir räntehöjning i februari, enligt SME:s sammanställning.
Riksbanken själva tror (deras prognos) att de höjer räntan med 0,25 procentenheter antingen i morgon eller i februari.
Riksbanken jagar inflationen
För att komma närmare på svaret till gåtan så måste vi veta varför Riksbanken överhuvudtaget skulle behöva höja räntan. Riksbanken har bestämt sig för att hålla inflationen, alltså prisökningarna, på två procent. Stiger inflationen för mycket tappar pengarna i värde, färre saker i matkassen för samma belopp! Vi blir helt enkelt fattigare av för mycket inflation. Därför jagar Riksbanken tvåprocentsmålet som de bedömt som ”lagom”.
En majoritet av ekonomer tror alltså att vi får vänta på räntehöjningen till februari. Liknande enkäter visar på samma resultat. Osäkerheten över vad som ska ske har nämligen ökat för varje dag beroende på ekonomiska signaler, främst i Sverige, men också i utlandet. Sverige är ju inte en ö i räntehavet. Vår ekonomi som är liten och öppen påverkas av andra riks- och centralbankers beslut, därmed andra länders ekonomiska tillstånd.
Sverige – visst har vi inflation – men en tunn soppa
Sveriges ekonomi går bra samtidigt som vi har en ränta på krisnivå. Så är läget om någon skulle förklara det ekonomiska läget i korthet. Det borde tala för räntehöjning. Tittar man på det mått Riksbanken har valt för att mäta inflation så har siffran passerat två procent enligt den senaste mätningen. Något som borde få Riksbanken att höja. Men om man tittar på det som kallas för kärninflationen där energi- och matpriser som snabbt åker upp och ner och plockas bort, så är inflationen en allt tunnare soppa långt från tvåprocentsgränsen.
Bakom varje räntehöjning står också en växande ekonomi. Den senaste mätningen för ekonomins storlek visade att den faktisk krympte årets tredje kvartal jämfört med föregående kvartal för första gången på drygt fem år. Visserligen fanns det tillfälliga effekter men en stark svensk ekonomi kan hålla på att bromsa in.
En viktig sak som inte går att bortse från är att bostadsbyggandet i Sverige sjunker kraftigt, vilket sänker temperaturen i ekonomin rejält.
Utlandet ger blandade signaler/stöd för en svensk räntehöjning
Halva Sveriges ekonomi är beroende av exporten. Hur svensk ekonomi mår är alltså i hög grad beroende av tillståndet i de länder där vi säljer våra prylar och tjänster.
ECB, den europiska centralbanken som vräkt ut nytryckta pengar för att köpa medlemsländernas obligationer (lån) för att på så sätt hålla nere räntor ska sluta med detta denna månad. ECB slutar köpa obligationer helt enkel för att euroländernas ekonomier har gått bättre. Något som minskar pressen på den svenska Riksbanken att hålla ner räntan. Men signaler från bland annat eurons viktigaste land Tyskland, visar att uppgången kanske håller på att mattas.
USA, världens största ekonomi har för länge sedan börjat att höja räntan. Men handelskrig och avklingande effekter av skattesänkningar ger en oklar bild av hur ekonomin mår. Något som fått den amerikanska Centralbanken att signalera att det kanske inte blir så många räntehöjningar som man förespeglat.
Kina är ju den andra parten i handelskriget, den som har drabbats hårdast. Tydliga tecken på nergång visar sig också bland de troligen friserade siffror som den kinesiska regimen släpper ifrån sig.
Det kanske inte blir något
Ser man alltså både till den svenska ekonomiska utvecklingen och övriga världens så finns det alltså många osäkra faktorer som gör det svårt att vara tvärsäker på att räntehöjningar behövs eftersom världsekonomin kanske är på väg ner, och Sverige med den.
Minns du gåtan i början av texten om ”Hur många ekonomer behövs det för att skruva i rätt ränta?”. Det kan sluta med att ingen av de tillfrågade ekonomerna eller Riksbanken får rätt. Det kan alltså finnas ett tredje svar – att det vare sig blir räntehöjning imorgon eller i februari. Möjligheten finns att den samlade ekonomkåren tillsammans med Riksbanken varnat för en räntevarg som kanske aldrig dyker upp. Svaret på gåtan kan bli att ekonomer inte kan skruva i rätt ränta.