För lite och för sent är ständigt den mest förväntade reaktionen från oppositionen – oavsett politisk färg. Den här gången är kritiken berättigad, för visst är det ett underbetyg att kriminaliseringen av samröre och deltagande i terrororganisationer kommer först i slutet av sommaren och därmed inte går att använda för att döma de nu aktuella IS-återvändarna.
Men kritiken kan även riktas mot alliansregeringen. Problemet med radikalisering och islamistisk terror är knappast ny och terrorforskare har i åratal efterlyst skärpt lagstiftning.
Något förenklat kan man säga att debatten om IS-återvändarna följer ett känt mönster för rättspolitiken på senare år. SD är hårdast och vill utan undantag gå längst. Andra oppositionspartier följer efter och vill driva på regeringen – som svarar genom att göra många av förslagen till sina.
Därför har också inrikesminister Mikael Damberg (S) en poäng när radar upp allt som redan gjorts i kölvattnet av de två blocköverskridande överenskommelserna från 2015 och 2017. Ändå ligger Sverige efter andra EU-länder, inklusive våra nordiska grannar. Och nu, när IS “kalifat” ligger i spillror och kurderna vädjar till Europa att ta ansvar för sina medborgare, kommer partierna med nya lösningar.
Men samtliga är behäftade med svårigheter.
Internationell tribunal
För att slippa få hem de svenska IS-terroristerna efterfrågar allt fler nu en internationell tribunal. Men bekymren är flera. En krigsförbrytartribunal i FN:s regi, likt den efter kriget i det forna Jugoslavien, kommer Ryssland att sätta stopp för. Att istället använda den internationella brottsmålsdomstolen i Haag, ICC, är lika problematiskt eftersom varken Ryssland, USA eller Syrien och Irak där brotten begåtts, har ratificerat ICC-stadgan. Och att få Syrien eller Irak att samarbeta med EU-länderna om en lösning i EU:s regi har också uppenbara problem.
Regeringen har ännu inte satt ner foten kring vilken lösning man vill se men lovar att driva frågan i EU-kretsen. Men räkna med att det kommer att ta tid att få en lösning på plats – om någonsin.
Återkalla medborgarskap
SD, M och L har alla öppnat för att återkalla medborgarskapet för IS-terrorister. Socialdemokraterna har varit djupt kritiska men det ska inte uteslutas att S svänger om fler länder gör det, nu senast Tyskland. Men inte heller detta skulle lösa problemen här och nu. Att kunna frånta någon sitt medborgarskap kräver en grundlagsändring och skulle därmed kunna bli aktuellt först efter nästa val. Dessutom – när det gäller de som i dag vill återvända så är det bara ett fåtal som har dubbla medborgarskap. De allra flesta har bara sitt svenska medborgarskap och att göra dem statslösa är det bara SD som har öppnat för.
Deltagandeförbudet
Uppslutningen kring kriminaliseringen av deltagande och samröre med terrororganisationer är i det närmaste total. Men de IS-återvändare som nu är aktuella kommer inte att omfattas. Sverigedemokraternas lösning är att göra lagstiftningen retroaktiv. Men inte ens de själva tror förstås att de kommer lyckas få stöd för en förändring som strider både mot grundlagen, rättsliga principer och Europakonventionen. Däremot tjänar förslaget ett annat syfte – det blir återigen möjligt för SD att peka finger åt “sjuklövern” som inte gör tillräckligt. Så här långt ett framgångsrikt förhållningssätt för SD.
En akut fråga är hur man ska hantera IS-terroristernas barn. Debatten gav inga nya svar. Såväl Vänsterpartiet som Liberalerna vill att de ska få hjälp att ta sig hem till Sverige medan regeringens besked är att det måste avgöras från fall till fall och först om de lyckas ta sig till svenska beskickningar för egen maskin. Säkerhetsläget medger inga aktioner från svensk sida.
Att många känner ett raseri och en avsky för de fruktansvärda brott som begåtts i ”kalifatets” namn är naturligt. Men våra folkvalda går nog klokt i att hålla huvudet kallt i frågor där känslorna lätt tar överhanden. Och fortsätta försöka uppnå en så bred politisk enighet som möjligt.