Efter måndagens besked från talmannen att moderatledaren Ulf Kristersson får uppdraget att undersöka möjligheterna för att bilda en ny regering går förhandlingarna med de fyra inblandade partierna in i ett mer avgörande skede.
Målet är att komma överens om en gemensam talmanskandidat, hur ordförandeposterna i riksdagens utskott ska fördelas, hur regeringen ska sättas samman och vilken politik den ska bedriva. Räkna med att varje kommatecken kommer att förhandlas, varje formulering nagelfaras och varje löfte vägas på guldvåg.
Svåra utmaningar väntar
Samtidigt visar de senaste mandatperioderna att det knappast är de politiska förslag partier går till val på som avgör hur framgångsrik en regering uppfattas vara. Det handlar snarare om dess förmåga att hantera oförutsedda kriser och akuta problem.
Och som läget ser ut just nu saknas inte utmaningar för en ny regering. Energikrisen kan fördjupas ytterligare i vinter och en ekonomisk kris ser ut att rycka allt närmare. Räntorna är på väg upp samtidigt som bostadspriserna faller. Sverige kan alltså vara på väg mot besvärliga tider. Samtidigt fortsätter Sveriges försök att bli medlem av försvarsalliansen Nato, något som hittills har bromsats av Turkiet.
Verkligheten rymmer alltså en rad svåra utmaningar, som kan bli betydligt viktigare att hantera än de nu pågående regeringsförhandlingarna, inte minst för att vinna väljarnas förtroende.
Tuffa förhandlingar för L
Samtidigt är det givetvis betydelsefullt att enas kring ett gemensamt regeringsprogram. Det skapar stadga åt en ny regering och en viss förutsebarhet för regeringsarbetet.
Särskilt viktigt är detta för Liberalerna och Sverigedemokraterna. För Liberalerna då partiet fortfarande rymmer kritiker till det nya samarbetet med SD. Johan Pehrsons svåraste förhandling blir kanske inte de som pågår just nu med övriga partier i regeringskonstellationen, utan snarare de förhandlingar som sedan tar vid för att förankra en uppgörelse i det egna partiet.
För Sverigedemokraterna är läget något annorlunda. Partiet växte ytterligare i valet och är nu Sveriges näst största parti. För att släppa fram en ny regering kommer SD att kräva ett stort genomslag för den egna politiken.
SD kan skärpa kraven
När en färdig uppgörelse kan vara klar är ännu oklart. Den 27 september hålls riksmötets öppnande med besök av kungen. Frågan är dock om Ulf Kristersson lyckas ena sitt regeringsunderlag till dess.
På bordet ligger flera besvärliga sakfrågor, men också regeringens sammansättning. Där kräver SD alltjämt en plats i regeringen, något övriga partier motsätter sig. Också Liberalerna vill sitta med i regeringen och mycket talar för att det faktiskt blir så, men då lär SD:s krav på politiskt inflytande skärpas ytterligare, vilket i sin tur gör det svårare för Liberalerna att acceptera slutresultatet.
Mycket återstår alltså att lösa innan Ulf Kristersson kan titulera sig statsminister. En sak kan dock vara bra att hålla i minnet. De största problemen för en regering brukar inte vara sådana som identifierats på förhand och kanske också lösts i interna förhandlingar. Svårast blir det oftast när oförutsedda akuta kriser uppstår, som kräver omedelbara insatser.