Boel Flodgren, professor i handelsrätt, tycker att de svenska parkeringsreglerna är alldeles för gammaldags. Foto: SVT

Juridikprofessorn: “Det svenska parkeringssystemet behöver moderniseras”

Publicerad

De svenska reglerna för felparkering är både omoderna jämfört med våra grannländers, och dessutom inte helt rättssäkra. Det menar Boel Flodgren, professor i handelsrätt vid Lunds universitet, som har fördjupat sig i våra parkeringslagar.

SVT:s konsumentredaktion Plus har under en längre tid granskat parkeringsböter. Flera hundra personer har hört av sig till redaktionen, och en stor andel av tipsarna ifrågasätter också rättssäkerheten i det svenska systemet.

Nu får de också medhåll från forskare.

– Det finns en kollision mellan samhällets behov av effektivitet och den enskilda personens rättssäkerhet. Det finns väldigt lite utrymme för den enskilda medborgaren att försvara sig, säger Boel Flodgren, professor i handelsrätt.

”Konstig ordning”

Hon har gått igenom de lagar som styr vad som gäller vid felparkering och ifrågasätter bland annat de rättigheter som privata parkeringsbolag fick på 80-talet när de gavs rätten att utfärda så kallade kontrollavgifter på uppdrag av markägarna.

– De privata parkeringsbolagen fick förmåner som företag normalt inte har. I en domstol väger till exempel en parkeringsvakts ord tyngre än bilistens. Det kan man tycka är en konstig ordning. Det borde vara tvärtom, att den som kräver betalning också ska visa att något har varit felaktigt, säger Boel Flodgren. 

Enligt svensk rättspraxis har den enskilda bilisten ett långtgående ansvar att se till att hen kan visa att parkeringen är betald. Boel Flodgren menar dock att du som bilist kan stärka ditt bevisläge genom att ta egna bilder när du parkerar.

Jämför med Norge och Danmark

I sitt arbete har Boel Flodgren också jämfört Sverige med Norge och Danmark. Där har det skett en uppdatering av parkeringslagarna de två senaste åren.

De norska förändringarna innefattar bland annat en nyinrättad “klagonämnd”, dit alla typer av parkeringsböter kan överklagas. Klagonämndens beslut är juridiskt bindande och hittills har var fjärde överklagad bot antingen visat sig vara felaktig eller så har den som utfärdat boten dragit tillbaka den.

De danska förändringarna är snarlika och numera ställer Danmark också särskilda krav på parkeringsbolagen. För att överhuvudtaget få rätt att utfärda parkeringsavgifter måste bolaget också bidra ekonomiskt till klagonämndens arbete.

Den norska regeringen motiverar förändringarna så här:

“Syftet med nya, enhetliga parkeringsregler är att säkerställa en förutsägbar och konsumentvänlig tillämpning av parkeringsverksamheten(...)”.

”Gammaldags”

Boel Flodgren tycker att vi i Sverige helt saknar samma andemening.

– Vi behöver modernisera systemet, för det som domstolar och parkeringsbolagen rättar sig efter idag känns väldigt gammaldags.

De svenska felparkeringslagarna är från 70- och 80-talen. Senast det gjordes en ordentlig genomgång av de svenska parkeringsreglerna var 2006 då den så kallade ”Parkeringsutredningen” presenterades för regeringen.

Trots att utredningen föreslog flera förändringar lades den på hyllan.

Här kan du följa Plusredaktionens granskning av parkeringsböter – och tipsa reportern!

“Parkeringsböter”

Visa

Egentligen är det bara i folkmun som det kallas parkeringsböter. De gula remsorna i vindrutan kan vara av två typer:

  • Parkeringsanmärkning – utfärdas på gatumark, framför allt för att parkerade bilar inte ska störa trafiken. 2018 utfärdades 1,6 miljoner parkeringsanmärkningar i Sverige.
  • Kontrollavgift – utfärdas på tomtmark, till exempel bostadsparkeringar och parkeringshus. Senast en uppskattning av antalet kontrollavgifter i Sverige gjordes var 2005. Då var antalet 1,1 miljoner, vilket kan jämföras med antalet parkeringsanmärkningar som samma år också var 1,1 miljoner.

Källor: Transportstyrelsen & Parkeringsutredningen (N2004:21/SOU 2006:109)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Plus granskar p-böter

Mer i ämnet