– Svårigheten med den här klientgruppen är att de inte är fria att bestämma själva. Det finns personer och nätverk runt omkring som kommer att påverka både deras möjligheter och deras vilja att välja en annan väg, säger Anders Forsgren, expert på Kriminalvårdens säkerhetsavdelning.

Strategin rör sju områden och handlar bland annat om anpassade insatser för att förhindra återfall, extra noggrannhet kring var dömda placeras, och utbildning av medarbetare.

Måste vara uppmärksam

Det här är saker som redan görs, men strategin tydliggör arbetet för de anställda, som bland annat behöver vara uppmärksam på om någon är på väg att radikaliseras.

– Då gäller det att man även på mindre anstalter eller lägre säkerhetsklasser också har koll på att hur det här visar sig och ser ut så att man även vidtar åtgärder där, säger Anders Forsgren.

”En lång uppförsbacke”

I de fall den dömde, trots svårigheterna, är beredd att lämna sitt nätverk behöver myndigheterna gemensamt bli bättre på att stötta avhopparna.

– Det kan vara så att man har sådana skyddsbehov att man måste byta bostadsort, man kanske måste bryta helt med sina närmaste vänner eller sin familj. Det är en lång uppförsbacke. Det gäller att vi som samhälle faktiskt kan hjälpa den här personen ut så att den har någonstans att ta vägen, säger Anders Forsgren.