Foto: TT/SVT

PFAS-parterna överens om att skicka fallet till HD

Publicerad

I dag möttes PFAS-föreningen och företrädare för Ronnebys kommunala vattenbolag Miljö och Teknik i rätten för första gången. Nu vill båda parter att fallet ska gå direkt till Högsta domstolen och att det där ska avgöras om kommunen är skadeståndsskyldig eller inte.

Vem är det egentligen som har ansvar om invånare dricker giftigt eller förorenat vatten ur kranen? Detta har aktualiserats efter den så kallade PFAS-skandalen i Kallinge.

– Detta är något som man behöver fastställa för att få en form av trygghet, både för de som dricker vatten men också för försäkringsbolagen, säger Filip Bladini, universitetslektor skadeståndsrätt Göteborgs Universitet.

När de två parterna, PFAS-föreningen och Ronneby Miljö och Teknik, i rättsfallet för första gången möttes i rätten idag kom de, trots att de står på två helt olika sidor, överens om en sak. Både PFAS-föreningen och det kommunala vattenbolaget vill att fallet hissas direkt upp till Högsta domstolen.

– Det betyder mycket för det snabbar på processen och sparar massa tid, säger advokat Göran Starkebo.

Är vatten en produkt?

Trots att parterna är överens är det upp till tingsrätten att ta det slutgiltiga beslutet och detta väntas ta ungefär två veckor. Det  som parterna vill att högsta domstolen ska bedöma är om vatten är en produkt eller inte.

– Vi anser att det är en produkt och att vattnet har varit förgiftat och det giftet har fastnats hos våra klienter. Det har vi provsvar på, säger Göran Starkebo.

Detta håller inte motparten med om.

– Vi hävdar kommunalt dricksvatten inte är en produkt utan en tjänst, säger Peter Öhrn, försäkringsjurist länsförsäkringar. 

LÄS MER: Advokaten: ”De borde medge och kompensera”

Rätten måste välja lag

Det var måndagen den 16 december 2013 som cirka 5.000 hushåll i Kallinge nåddes av nyheten att Brantafors vattenverk stängts eftersom det kommunala bolaget Ronneby Miljö och Teknik hade hittat höga halter av den numer förbjudna kemikalien PFAS i dricksvattnet.

Både barn och vuxna har efter detta testats och uppvisat förhöjda halter av PFAS i blodet. Att dricka vatten med höga halter av PFAS under en lång tid misstänks kunna öka risken för exempelvis sköldkörtelsjukdomar och ha negativa effekter på levern och immunförsvaret.

Detta har nu har blivit ett rättsfall efter att PFAS-föreningen, som består av 174 personer som drabbats, har stämt kommunens vattenbolag eftersom det står för leveransen av det giftiga vattnet. Det kommunala vattenbolaget menar dock att det är oskyldigt eftersom man varit ovetande om kemikalierna i vattnet.

LÄS MER: PFAS-drabbade i USA får rekordskadestånd

Unikt fall i Sverige

Fallet är unikt i Sverige men i USA har ett kemiföretag nyligen dömts till att betala motsvarade sex miljarder kronor till 3 500 personer som drabbats av att företaget förorenat dricksvatten med ämnet PFOA.

Eftersom liknande fall inte prövats i svensk domstol förut måste det bestämmas vilken lag som ska tillämpas. Det som då kan avgöra hela ansvarsfrågan är om rätten anser att vatten är en produkt eller inte. Antingen väljer rätten att gå efter produktansvarslagen eller lagen om allmänna vattentjänster.

–  Skillnaden är hur strängt ansvaret är. I produktansvarslagen är det ett strikt ansvar och det är en konsumentskyddade lagstiftning som är till för att skydda mot personskador som är orsakade av produkter. Om vatten inte är en produkt måste man visa att den som orsakat skadan har varit vårdslös vilket är betydligt svårare, säger Filip Bladini, universitetslektor skadeståndsrätt Göteborgs Universitet.

LÄS MER: PFAS-förening stämmer Miljöteknik

F17 ligger bakom föroreningen

Vad som är fastställt är att källan till det förorenade vattnet kom från Brantafors vattenverk och det är från en brandövningsplats på flygflottiljen F17 som brandskum med kemikalier har sipprat ned i grundvattnet och vattentäkten. Brandskummet ska ha använts åren 1985 till 2003 men hur länge vattnet varit förorenat är okänt.

Försvarsmakten har tagit på sig ansvaret för att vattnet förorenats i Kallinge men säger sig inte ha känt till riskerna med brandskummet. Att stämma Försvarsmakten är inte en väg som de personer som drabbats kunnat gå utan det skulle i så fall vara något som det kommunala vattenbolaget skulle kunna göra.

PFAS och bakgrund

Visa

Högfluorerade kemikalier kallas med ett samlingsnamn PFAS.

Det är en grupp av många olika syntetiska ämnen som används i produkter främst för att de motstår värme, olja, smuts och vatten. Två av de mer kända ämnena är PFOS och PFOA.

PFOS förbjöds inom EU 2008, men övriga ämnen används fortfarande för exempelvis klädimpregnering, ytbehandling och rengöring.

PFAS är extremt svåra att bryta ner i naturen, i sig själva eller som nedbrytningsprodukter. Vissa är giftiga och anrikas i näringskedjan och utsöndras enbart långsamt av människor som djur.

Att dricka vatten med mycket höga halter av PFAS under lång tid misstänks kunna öka risken för negativa hälsoeffekter.

Försvarsmakten och exempelvis flygplatsbolaget Swedavia har konstaterat att det finns rester av de förbjudna kemikalierna i på flera platser runt om i landet och Naturvårdsverket har identifierat runt 2 000 potentiella utsläppskällor.

Källa: Utredningen om spridning av PFAS-föroreningar i dricksvatten.

Bakgrund: Upptäcktes 2013

Hösten 2013: Länsstyrelsen i Blekinge genomför en utökad provtagning av miljögifter i grundvatten i länet.

November 2013: En första indikation på att det finns kraftigt förhöjda halter av perflourerade ämnen i grundvattnet i Kallinge.

16 december 2013: Brantafors vattenverk i Kallinge stängs. Det kommunala bolaget Ronneby Miljö och Teknik har funnit höga halter av PFAS i dricksvattnet. Misstankar uppstår om att en närliggande brandövningsplats på F17 är utsläppskällan.

Januari 2014: Försvarsmakten inleder ett fördjupat utredningsarbete på F17 och senare konstateras höga halter i grundvattnet liksom läckage ut i Ronnebyån.

Mars 2014: Arbets- och miljömedicin i Lund tar blodprover på en grupp elvaåringar. Visar på en mycket hög halt av PFAS i blodet i jämförelse med svensk allmänbefolkning och en lokal kontrollgrupp som inte har druckit av det förrenade vattnet.

20 september 2016: PFAS-föreningen, som består av cirka 170 boende i Kallinge och Ronneby, stämmer det kommunala bolaget Ronneby Miljö och Teknik AB (Miljöteknik) vid Blekinge tingsrätt.

Fakta: Rättsprocessen

Runt 170 personer i PFAS-föreningen i Kallinge och Ronneby har stämt det kommunala bolaget Ronneby Miljö och Teknik (Miljöteknik) vid Blekinge tingsrätt för att dricksvattnet har varit förorenat med PFAS-ämnen.

Innan svensk domstol kan ta ställning till om Miljöteknik har ett skadeståndsansvar eller inte ska det fastslås vilken lag som ska tillämpas.

Miljöteknik anser att frågan ska prövas enligt lagen om allmänna vattentjänster eftersom bolaget anser att det är den grundläggande lagregleringen av kommuners och kommunala bolags vatten- och avloppsverksamhet. Frågan om skadeståndsansvar ska därför prövas i mark- och miljödomstolen.

Miljöteknik anser att bolaget har fullföljt sina skyldigheter enligt lagen om allmänna vattentjänster. Speciellt eftersom PFAS inte finns på Livsmedelsverkets lista på ämnen för provtagning av dricksvatten.

PFAS-föreningen anser att frågan ska prövas enligt produktansvarslaget och att rättsprocessen fortsätter i tingsrätten.

Den 15 juni ska parterna träffas i Blekinge tingsrätt för en så kallad muntlig förberedelse. Båda parter vill dock att frågan om vilken lag som ska tillämpas skickas direkt upp till Högsta domstolen genom en så kallad hissdispens.

Källor: Blekinge tingsrätt, Länsförsäkringar i Blekinge, PFAS-föreningen.

Fakta: Flera studier bedrivs

Runt 3 700 personer i Kallinge och Ronneby har sedan december 2013 lämnat blodprov och personer som druckit vattnet från Brantafors vattenverk visade sig ha rejält förhöjda värden av PFAS i blodet.

Forskarna följer en grupp på 115 personer i åldrarna 4 till 83 år under en lång tid. Från första mätningen i juni 2014 till den sjunde mätningen i september 2016 har halten av ämnena PFHxS, PFOS, och PFOA i blodet sjunkit med 33, 43 respektive 50 procent.

Forskning görs även på olika former av registerdata på människor som lever eller har levt i det aktuella området sedan 1980-talet.

Studier görs på gravida kvinnor och deras barn. Blodprov, mjölkprover och moderkakor samlas in.

Forskarna följer även flickor som blir HPV-vaccinerade (humant papillomvirus).

En referensgrupp på runt 150 personer från Karlshamn, som inte har druckit det förorenade vattnet, har lämnat prover.

Vetenskapliga studier på tiotusentals personer i amerikanska Ohio och West Virginia, där människor druckit dricksvatten som varit förorenat med ämnet PFOA, har visat på en ökad risk för att drabbas av testikelcancer, njurcancer, sköldkörtelsjukdomar, tarmsjukdomen ulcerös kolit, förhöjt blodtryck och höga kolesterolvärden.

Forskare på avdelningen för arbets- och miljömedicin i Lund fokuserar i nuläget på dessa effekter och sjukdomar, men framhåller att det inte går att göra en direkt jämförelse med studierna i USA.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Vattenskandalen i Kallinge

Mer i ämnet