Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Starta klippet för att höra Anders Ericsons tankar om vad samhället kan göra för frikända. Foto: Henrik Kilefors /SVT

Advokaten: ”Folk släpps lite vind för våg, så mycket hjälp finns inte”

Uppdaterad
Publicerad

Sverige har flera gånger kritiserats internationellt för sina långa häktningstider och just tiden i häktet är det som många frisläppta klienter har svårast att bearbeta när de kommer ut, menar brottsmålsadvokaten Anders Ericson.

Idag uppmärksammar SVT Dalarna hur samhället bemöter den som varit misstänkt men som i domstol anses oskyldig.

Anders Ericson är en av de mest anlitade brottsmålsadvokaterna i Dalarna och har varit försvarare i flera uppmärksammade mål. Han upplever att det finns en problematik runt hur samhället bemöter klienter som släppts fria – både efter en frikännande dom eller när åtal inte väcks.

– Ofta så uppfattas de ändå som skyldiga och ett problem kan vara att när man släpps på fri fot så understryks det ofta att misstankarna kvarstår eller att förundersökningen fortfarande är öppen. Då är det ju lätt att tänka ”ingen rök utan eld”, säger Anders Ericson.

Kan söka ersättning

Den konkreta hjälp som finns är att staten betalar ut ersättning för bland annat lidande och förlorad arbetsinkomst.

– Man ansöker om det hos Justitiekanslern och det är i stort sett ett schabloniserat belopp. Handläggningstiderna brukar vara ungefär sex månader så är det någon som är i behov av pengarna direkt är det en väldigt lång väntetid.

Nya maxgränser för frihetsberövande

I somras infördes maxgränser för hur länge en person får sitta häktad i Sverige. Misstänkta under 18 år får sitta häktade i väntan på åtal som längst tre månader och en misstänkt över 18 år som längst nio månader. Vilken effekt gränserna får har dock både advokater och åklagare ställt sig tveksamma till.

– Utredningar tar alldeles för lång tid och därmed blir häktningstiderna alldeles för långa. Jag brukar säga till klienter att även om de vet att de är oskyldiga och misstankarna är svaga så måste de mentalt ställa in sig på att de kommer att vara kvar i häktet ganska lång tid.

Och just tiden som inlåst är det som Anders Ericson upplever att flest har svårt att komma över när de släpps fria:

– Det är klart att det är svårt att vistas i den vanliga världen efter att ha suttit isolerad 23 timmar om dygnet under lång tid. Vissa klarar att komma över det ganska snabbt medan andra bär med sig det resten av livet, säger Anders Ericson.

Om åklagaren misstänker att bevis kan förstöras eller att utredningen av brottet hindras om klienten har kontakt med omvärlden kan restriktioner vara nödvändiga.

Restriktioner kan innebära att:

  • brev till och från den häktade granskas av åklagaren.
  • åklagaren måste ge medgivande för besök.
  • telefonsamtal måste godkännas av åklagaren.
  • den häktade inte får lyssna på radio, se på tv eller läsa tidningar. Han eller hon får inte heller umgås med andra häktade. I vissa fall kan två klienter med restriktioner få umgås på ett bostadsrum en stund, så kallad samsittning.

Källa: Kriminalvården

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer