Det blir återvunan bildäck som fyller den nya konstgräsplanen i Laholm. Det beslutade kommunen efter vad som beskrivs som ”en livlig debatt”. Foto: TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Fotbollsplanen kan vara tickande miljöbomb

Snövallarna runt planen färgas svarta av gummi. Årligen kan så mycket som 4.000 ton gummi försvinna spårlöst från Sveriges konstgräsplaner och riskera att sköljas med regn- och smältvatten ut i havet. Alternativet kan vara att använda naturmaterial som kork och kokos.

Det byggs omkring hundra nya konstgräsplaner per år i Sverige. SVT Nyheter Halland har den här veckan i flera reportage berättat om miljölarmen med gummisvinn och giftiga ämnen i konstgräsmattorna.

Vi började i Laholm där svart snö låg i drivor runt kommunens konstgräsplan på Glänninge park. Det svarta är gummikulor – granulat av nermalda bildäck – som läggs i konstgräsmatten för att den ska bli mjuk och fin att springa på.

Men vid snöskottning åker mängder av gummi med.

– Det är möjligt att de samlar ihop det här och lägger tillbaks på planen, men min gissning är ju att när snön smälter här så åker mycket av gummigranulatet ner i dagvattenbrunnarna här och till slut hamnar det ju i havet, säger Kerstin Seger, ordförande i Södra Hallands naturskyddsförening.

Här på konstgräset i Laholm har det på sex år försvunnit åtta ton gummi och inget vet riktigt var det har tagit vägen.

Och detta är inte bara ett problem i Laholm.

Näst största skräpkällan i haven

Från Sveriges konstgräsplaner försvinner årligen mellan 2.000 och 4.000 ton gummigranulat. Detta enligt en rapport som IVL Svenska miljöinstitutet i fjol gjorde på Naturvårdsverkets uppdrag.

– Man tänker inte på hur stora volymer det är. Det finns planer som innehåller upp till 140 ton granulat och en vanlig plan har omkring 60 ton, säger Mikael Olshammar, miljöteknikingenjör och gruppchef på IVL Svenska miljöinstutet.

Enligt den rapporten är konstgräsplanerna den näst största potientiella källan till att plast- och gummipartiklar ökar i haven. Bara däckslitaget från våra bilvägar bedöms vara en större källa.

– Men hur mycket som verkligen når haven vet vi inte. Det är inte riktigt undersökt än, säger han.

Den typ av granulat som används på planen i Laholm och som finns på omkring 60 procent av konstgräsplanerna i Sverige är tillverkat av gamla återvunna bildäck – på fackspråk kallat SBR-gummi.

Kemikalieinspektionen har sedan 2006 avrått från att bildäcksgummit används på konstgräsplaner eftersom det riskerar att urlakas gifter och tungmetaller till omgivningen.

Det ständigt pågående svinnet av gummipartiklar är däremot en diskussion som bara uppkommit de senaste åren.

Forskare varnar även för miljögummi

Kungsbacka är en kommun som tidigt valde andra nytillverkade gummigranulat som inte görs på bildäck.

– Vi tror ju att det här är det mest miljövänliga alternativet, säger Ulf Asklund, enhetschef på Kungsbacka kommun.

EPDM och PTE, som gummigranulaten heter, innehåller också mindre mängd gifter och tungmetaller. Men forskare höjer ändå ett varningens finger.

– De är milöjvänligare men fortfarande miljöskadliga skulle jag säga utifrån det vi vet hittills, säger Bethanie Carney Almroth, forskare på Göteborgs universitet.

Hon och hennes kollegor bedrivs forskning kring mikroskräpet i havet. Och utifrån aspekten att gummipartiklarna försvinner från konstgräset är det ingen skillnad alls mellan bildäcksgummi och miljögummi, menar hon.

På hennes institution har man bland annat matat fiskar med foder innehållande ett av de granulat som finns på konstgräsplanerna i Kungsbacka. Efter en vecka såg man förändringar i fiskarnas tarmsystem.

– Den effekten skulle eventuellt kunna påverka näringsupptag, immunförsvar och skyddsmekanismer i tarmen. Så det går vi vidare med och studerar nu, säger Bethanie Carney Almroth.

Men i Kungsbacka säger kommunen också att man inte känner igen problemet med att så stora mängder gummigranulat försvinner.

– Det handlar mycket om hur man sköter planerna. På de två nya vi har anlagt har vi filtersystem för att återföra granulat. Är man också noga med att sopa upp allting så har man väldigt bra koll, säger enhetschefen Ulf Asklund.

Ökat idrottande

Men konstgräsplanerna har också fört mycket gott med sig. En konstgräsplan är mer slitstark än naturgräs och kan användas ungefär tre gånger så många timmar per år än en naturgräsplan. På Svenska fotbollförbundet följer man diskussionerna om miljöpåverkan, men vill samtidigt forsätta satsa på konstgräs. Förbundet ser att det har lett till ökat idrottande, bland annat för barn och ungdomar.

– Vi är absolut för att man se över det här och håller diskussionen vid liv om miljöpåverkan. Det går ju faktiskt också att göra något åt de konstgräsplaner som finns i dag. Om man bara låter dagvattnet rinna rakt ut i avloppet är det klart att det åker med gummi, men det går ju att åtgärda genom att ha filtrering i dagvattenbrunnarna, säger Cristel Brorsson, vice ordförande i Svenska fotbollförbundets anläggningskommitté.

Men förbundet studerar också andra alternativ, bland annat ett pilotprojekt i Stenungssund där naturmaterialen kokos och kork används som granulat. Hittills har det fått tummen upp av både miljömyndigheter och spelare.

I Stenungssund finns Sveriges första konstgräsplan där granulat av naturmaterilen kork och kokos används. Och erfarenheterna därifrån är hittills positiva – från både miljömyndigheter och spelare.

Krav från naturskyddsföreningen

Och när det i Laholm nu planeras för ytterligare en konstgräsplan ställer den lokala naturskyddsföreningen nu krav på att det ska vara granulat av kokos och kork istället för gummi.

– De här nermalda bildäcken är i och för sig ett billigare alternativ. Men frågan är ju om det i slutändan är det billigaste alternativet, säger ordföranden Kerstin Seger.

Något beslut har Laholms kommun ännu inte fattat, men den budget på fem miljoner kronor som har lagts är baserat på att det ska vara en ny plan med bildäcksgummi.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Konstgräs

Mer i ämnet