Håkan Wickström är forskare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och har under många år jobbat med ål. Foto: SLU/TT

Ålforskaren Håkan Wickström: ”Vi har en lång väg att gå”

Uppdaterad
Publicerad

Det är glädjande att man gjort storfångst på ålyngel i Lagan samtidigt som det kommer krävas många år och omfattande insatser i hela Europa för att ålbeståndet ska återgå till vad det var för 50 år sedan. Det menar Håkan Wickström, ålforskare på institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

– Det ser vi ålforskare givetvis som positivt och hoppas att invandringen av ålyngel till våra vatten fortsätter öka, säger Håkan Wickström.

Under måndagen rapporterade SVT Nyheter Halland att Statkraft i Laholm gjorde den största fångsten av ålyngel i Lagan sedan mitten på 80-talet. Även 2019 ser hittills lovande ut. Enligt Håkan Wickström har det här hänt på flera platser på västkusten.

Trendbrott år 2011

På vår ostkust ser det däremot mycket dystert ut. Men här får vi komma ihåg att de ålar som vandrar upp i exempelvis Motala ström eller i Dalälven kanske är fyra till sex år äldre än de som vandrar upp i exempelvis Lagan. En ökning där ser vi kanske först om ytterligare något år, säger han.

Ålyngelbeståndet i Europa, som under lång tid varit på väg utför, gjorde en vändning 2011. Forskare kunde notera en svag ökning. Trots det är den sammanlagda mängden minimal om man jämför med hur det såg ut för cirka 50 år sedan.

– Notera att de mängder yngel som fanns under 1940- till 1970-talet var avsevärt mycket större än dagens mängder. Vi har en lång väg att gå, säger Håkan Wickström.

Vattenkraften prio ett

Men vad är då förklaringen till rekordfångsten i Lagan? Forskarna hoppas att de åtgärder som EUs medlemsländer börjat vidta 2008 nu ger resultat. Men det finns inga säkra belägg. Det kan också bero på naturliga svängningar i exempelvis klimat och havsströmmar som gynnat ålarnas reproduktion.

Det finns många faktorer som årligen dödar ål, däribland fiske, vattenkraft och miljögifter.

– Att återuppbygga ålbeståndet i Europa kräver samordnade insatser som styrs och kontrolleras av EU, men där varje medlemsstat arbetar på bästa sätt med sina respektive problem. För Sveriges del är det nu vattenkraftens negativa effekter på ålbeståndet som står högt på ålforskarnas och förvaltarnas prioriteringslista över problem att lösa, säger Håkan Wickström.

Hur lång tid skulle det ta att bygga upp ålbeståndet igen?

– Kanske 50 till 100 år. Att få vattenkraften att göra mer och bättre tar förhoppningsvis kortare tid, svarar han.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer