Norrbotten

Det finns en större önskan om att tillhöra urfolk när rättigheter som jakt och fiske knyts till medlemskap, säger forskaren Ragnhild Nilsson. Foto: Stefan Karlsson/SVT

Allt mer politik i frågan om vem som ska få kalla sig same

Uppdaterad
Publicerad

Det blir allt mer politik och mer diskussioner om vem som ska få vara med i sametingets röstlängd. Enligt forskaren Ragnhild Nilsson är det en följd av att det finns förslag om att knyta rättigheter som jakt och fiske till röstlängden.

Att komma med i röstlängden till sametingsvalet innebär inte bara rätten att få lägga sin röst på något av partierna i sametinget. Det ger också en bekräftelse på att man kan räkna sig som same.

Enligt Ragnhild Nilsson är det något som har blivit viktigare för fler i och med att det finns förslag om att knyta materiella rättigheter till röstlängden. Hon är doktorand i statsvetenskap vid Stockholms universitet och expert på sametingsval.

Kan vara väg in jakt- och fiskerätt

I Sverige finns diskussionen om att en person som är med i röstlängden ska kunna få komma med i en sameby och därmed få rättigheter till jakt och fiske.

I andra länder som i USA och Kanada kan det handla om att komma in på vissa universitetsutbildningar om man tillhör en urfolksgrupp.

Ni hör Ragnhild Nilsson i klippet

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.