Curt Persson, historieforskare vid LTU, berättar om bakgrunden till konflikterna mellan markägare och samebyar. Foto: Arkiv/Hans Sternlund/SVT

Därför är striden om markrättigheterna svårast längst i norr

Uppdaterad
Publicerad

Den svenska staten har ett ansvar att lösa konflikten mellan markägare och samebyar ovan odlingsgränsen. Det anser Curt Persson, biträdande universitetslektor vid LTU.

– Man måste fråga sig vad staten vill med den lagstiftning man har satt för länge sedan, säger han.

Enligt Curt Persson har staten ett ansvar för att människor som en gång levde i samförstånd och i ett ömsesidigt beroende av varandra i århundraden har hamnat i konflikt.

Han anser att staten har dragit sig tillbaka och lämnat åt människorna i området ovan odlingsgränsen att själva lösa sina meningskiljaktigheter.

Striden om marken

Odlingsgränsen drogs 1867 för att avsätta ett område för renskötsel där man inte skulle få anlägga några nybyggen. Det skulle dock komma att sätta de redan bofasta i området i ett mindre fördelaktigt läge.

Vem som är renskötare och same

– Det här komplicerades också senare av rennäringslagen. Då reglerar staten vem som får vara renskötare och vem som är same. Alla lagregleringarna gjorde att det blev svårare för människor att leva tillsammans, säger Curt Persson.

Ytterligare lagar som har påverkat förutsättningarna är avvittringen, laga skifte och ströängslagen som alla har inneburit att staten har tagit över kontrollen och ägandet av mark.

Nu anser Curt Persson att staten måste fråga sig vad man vill med lagstiftningen som har skett för hundratalet år sedan.

– Har man dragit någon konsekvens av verkningen av alla de olika lagarna, frågar han sig.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Striden om marken

Mer i ämnet