Beslutet om en eventuell gruva i Kallak utanför Jokkmokk har i nio år präglats av stridigheter. I konflikten står gruvnäringen mot både rennäringen och miljörörelsen.
Aktivister har vid flera tillfällen samlats i området för att förhindra det brittiska bolaget Beowulf Minings önskan om att öppna en gruva. Samtidigt har ärendet prövats i flera olika myndigheter och instanser – men tillslut landade frågan på regeringens bord.
”Detta är ett historiskt beslut”
Och nu har regeringen sagt sitt: De godkänner gruvbolagets ansökan om bearbetningskoncession i Kallak. Det meddelade näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) på en pressträff under tisdagen.
Regeringen har dock totalt 12 unika villkor (se samtliga i faktarutan nedan) för beslutet.
– Detta är ett historiskt beslut, i regel brukar den här typen av beslut ske utan villkor, men så blir det inte här – utan här är villkoren många och omfattande, säger näringsministern.
Villkoren syftar till att behålla berörda samebyar skadeslösa och att gruvans verksamhetsområdet ska ta så lite mark i anspråk som möjligt.
– Det har vi gjort för att så långt det är möjligt motverka en negativ påverkan på renskötseln utifrån statens övergripande ansvar att rennäringen ska fortleva. Anläggningsarbeten ska ske under perioden då minsta möjliga negativa påverkan uppstår för renskötseln.
Får stå för flera kostnader
Gruvbolaget ska till exempel ersätta Jåhkågasska tjiellde samebys merkostnader vid renflytt, de kan behöva etablera skyddsstängsel för att minimera risken för olyckor med renar samt att bolaget ska återställa marken efter avslutad verksamhet.
Du pratar bland annat om att marken ska återställas, går det?
– Ja, det gör det. Jag har sett vid flera tillfällen de senaste åren. Det är naturligtvis svårt med gropen på 100 hektar av det 1300 hektar stora området. Men andra områden vet vi att man kan återföra och använda som renbete igen, säger Thorwaldsson till SVT Sápmi.
Regeringens besked ger gruvbolaget möjlighet att undersöka vidare om det är ekonomiskt och miljömässigt möjligt att bryta malm i området. Den slutliga tillståndsprövningen görs av mark- och miljödomstolen.
Negativ påverkan på världsarv
Innan beslutet har bland annat Unesco uttalat sig om att en gruva i Kallak får en negativ påverkan på världsarvet Laponia och FN-experter har sagt att en gruva hotar rennäringen.
Gruvbolaget lovade även en miljard kronor extra i skatteintäkter på 25 år om de skulle få ett klartecken.
Hör näringsministern Karl-Petter Thorwaldsson (S) när han ger beskedet i videon ovan.