Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Håkan Jonsson: Därför är ett tillstånd problematiskt. Foto: SVT/TT

Sametingets ordförande: ”Vi är oroliga för regeringens beslut”

Uppdaterad
Publicerad

Sametingens styrelseordförande Håkan Jonsson tror, efter ett möte han haft med näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson, att regeringen inom kort kommer säga ja till den omdiskuterade gruvbrytningen i Kallak.

– Min känsla är, eftersom regeringen inte verkade intresserad av inspel, att den definitivt har för avsikt att ge tillstånd att påbörja arbetet, säger han.

SVT Nyheter har beskrivit hur gruvbranschen, som bland annat representeras av tre tidigare ministrar, utför omfattande lobbying för att påverka regeringen och tillsynsmyndigheten Länsstyrelsen för en snabbare och mer generös tillståndsgivning.

Det mest aktuella gruvärendet handlar om gruvbolaget Beowulf Minings ansökan om att öppna en järnmalmsgruva i Kallak i Jokkmokks kommun. Ett ärende som just nu ligger på regeringens bord.

Skador på samernas renbete

Gruvplanerna har väckt debatt. På ena sidan löften om fler jobb och ett växande näringsliv, på andra sidan miljöingrepp och skador för samernas renbete.

Den 15 december fick Håkan Jonsson träffa näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S). Sametinget har inte varit remissinstans för Kallakgruvan, eller Gállok, som är det samiska namnet.

Efter mötet fick Sametinget en skrivelse från regeringen. Enligt skrivelsen skulle Sametinget inkomma med synpunkter senast 19 januari, men på grund av helgerna begärde Sametinget anstånd till 2 februari.

– Vi anser att det finns flera skäl till att inte påbörja brytningen. Två riksintressen står mot varandra – rennäring och gruvnäring. Vi är oroliga för vilket beslut regeringen ska ta, säger Håkan Jonsson som anser att ingreppen på rennäringen blir väldigt stor.

”Vore fruktansvärt”

Håkan Jonsson är också orolig över att regeringen, mot landshövdingens vilja, kan ha valt att inte förlänga förordnandet för länsrådet i Norrbotten, Johan Antti, för att underlätta tillståndsprocesserna för gruvindustrin.

– Jag kan konstatera att man inte kan utesluta det. Om det vore det så, då vore det fruktansvärt, säger Håkan Jonsson.

SVT har frågat finansdepartementet om skälen till att länsrådets förordnande inte förlängts. Pressekreteraren Jonas Lannering skriver i ett mail att ” Regeringen kommenterar inte skälen till varför ett förordnande förlängs eller inte. Beredningen av länsråd i Norrbottens län pågår och när denna är avslutad kommuniceras beslut på Regeringskansliets hemsida.”

Fyra tidigare ministrar sitter i styrelsen för olika gruvbolag. Tidigare näringsminister Anders Sundström äger även aktier i det bolag han är ordförande i: Kaunis Iron. Tidigare landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har ett stort antal optioner i det bolag han är ledamot i: Copperstone Resources.

Den svenska gruvbranschen är inne i en expansiv fas. Tidvis höga råvarupriser och ökad efterfrågan de senaste åren har bidragit. I fyra bolag har tidigare svenska ministrar rekryterats till styrelsen.

Tidigare ministrar i gruvbolag

Göran Persson. Tidigare statsminister (S). Styrelseordförande i statligt ägda LKAB.

Ersättning: 745 000 kronor

Anders Sundström. Tidigare näringsminister (S). Styrelseordförande i Kaunis Iron.

Ersättning: Ej redovisad av bolaget. Styrelsen och vd fick 2020 2,6 miljoner kronor.

Äger aktier i bolaget.

Sven Otto Littorin. Tidigare arbetsmarknadsminister (M). Styrelseordförande Beowulf Mining

Ersättning: 450 000 kronor

Sven-Erik Buht. Tidigare landsbygdsminister (S). Styrelseledamot Copperstone Resources.

Ersättning: 187 000 kronor

Antal optioner: 2 555 035

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer