I klippet berättar SVT:s reporter fakta om jordbruksmarken. Foto: Malin Gotlin/SVT

Det naggas på jordbruksmarken

Uppdaterad
Publicerad

Jordbruksmarken i Sverige skyddas av miljöbalken, men om det finns ett väsentligt samhällsintresse att exploatera sådan mark så får kommunerna göra det. Det måste göras genom en särskild process och utredas, men det är alltså kommunerna som i första hand säger ja eller nej till exploatering.

Ungefär 30 procent av Örebro kommuns yta är jordbruksmark. Därmed är Örebro kommun en av de kommuner i vårt län med mest jordbruksmark. Men i översiktplanen pekas bland annat jordbruksmark ut som möjlig exploatering när staden växer.

Stadig minskning

Det är så klart inte bara Örebro kommun som har, eller planerar för, att bygga på jordbruksmark. Mellan åren 1951 och 2015 har åkermarken i Sverige minskat med mer än 1 miljon hektar, motsvarande 29 procent. Den enskilt största posten inom kategorin bebyggd mark 2015 var transportinfrastruktur, som stod för 44 procent av den bebyggda marken, enligt statistik från SCB.

Hur marken ska användas är i första hand en kommunal fråga, även om besluten ska föregås av utredning och remisser. Och ett kommunalt ”ja” till bebyggelse på jordbruksmark, kan överklagas till mark- och miljödomstolen – som då avgör markens framtid.

I klippet får du höra SVT:s reporter berätta mer om jordbruksmarken i Sverige samt Örebro kommuns inställning till att frågan om Törsjö på sikt kan komma att avgöras i domstol.

Det här säger lagen:

För bygglovsansökningar utanför detaljplan eller områdesbestämmelser ska byggnadsnämnden pröva om åtgärden medför en lämplig mark- och vattenanvändning. Vid prövningen ska miljöbalkens hushållningsbestämmelser tillämpas.

Miljöbalken kapitel 3:

Vissa typer av mark- och vattenområden har ett generellt skydd.  Dessa områden ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påverka dem negativt. När det gäller brukningsvärd jordbruksmark är skyddet starkare. Jordbruksmark får bara tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och om detta behov inte kan tillgodoses på annan mark på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt. De områden som har ett generellt skydd är:

  • Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön.
  • Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt.
  • Brukningsvärd jordbruksmark.
  • Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen.

Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse.

  • Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.
  • Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk.

Mer information hittar du på: Boverket

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.