Social dumpning innebär att människor som får ekonomiska bidrag från sin kommun tilldelas bostäder i andra kommuner. Personens hemkommun betalar hyran på den nya orten de första månaderna men sedan övergår ansvaret för personen till den nya kommunen.
Anledningen till att kommuner flyttar människor till andra kommuner är brist på bostäder, det kan även vara för att minska kostnaderna för bidrag, det skriver Stadskontoret i en rapport från 2020.
För kommunerna där personerna placeras påverkar det ekonomin, bostadsmarknaden och arbetslösheten negativt.
”Människohandel”
Annalena Järnberg (S), kommunstyrelsens ordförande i Hällefors, kallade fenomenet för människohandel i en intervju med SVT Örebro förra året.
– För att stärka bilden av det här skulle jag vilja ändra ordet till människohandel där rika kommuner inte anser sig behöva ta hand om alla sina kommuninvånare. Man bestämmer för sig att vissa grupper ska leva i andra kommuner, sade hon.
Färre kommuner utsätts
Den nya kartläggningen visar att färre kommuner i länet utsätts för social dumpning, hälften av länets tolv kommuner svarar nu att det allt jämt förekommer.
De flesta personer som berörs är människor med missbruksproblematik och personer i behov av skyddat boende. Men det handlar även om nyanlända.
Hur kan man hjälpa dem på ett annat sätt än att placera dem i en annan kommun?
– Det där är lite av en knäckfråga. Bakgrunden till aktiv medverkan verkar vara tillgången på bostäder. Först och främst är det viktigt att vi arbetar kraftigare än vi gör idag för att få till en bra bostadsförsörjning och komma åt höga hyror. Sen är det viktigt att varje kommun tar sitt ansvar och stöttar individer på plats där de är, säger Anabel Falkenström, integrationssamordnare på Länsstyrelsen i Örebro.