Det är tredjeklasselever i Lärkeskolan i Nora som har valts ut att delta i Pulsprojektet. Den ordinarie idrottsundervisningen är två gånger i veckan men nu är den utökad med ytterligare tre gånger.

– Första passet vi hade när jag skulle visa utrustningen sprang de bara runt runt i en kvart för att kolla  ”paddan”, säger läraren Johanna Holmkvist.

Ska ligga i rätt pulszon

Varje elev har en egen pulsklocka med sitt namn. Alla pulsklockor kommunicerar trådlöst med en ”padda” så både läraren och eleverna kan kontrollera att de ligger i rätt pulszon under träningen.

Normalt ska man ligga på 70 procent av sin maxpuls men här har man valt en pulszon mellan 60 och 80 procent under ett 20 minuterspass för att det ska ge effekt. Om de tar i för mycket blir rutan med deras namn på ”paddan” röd.

– Då får man vara med och säga till eleverna att de får ta det lite lugnare, säger Johanna Holmkvist.

”Det är roligt”

– Det är ganska roligt för man får veta pulsen, säger Lisa Gustavsson, som är en av eleverna i projektet.

Vad tänker du när du får veta din puls?

–  Att inte bli anfådd.

Finns nackdelar

Men det finns också nackdelar med att eleverna har en pulsklocka på sig under lektionen.

– De kan jämföra sin puls med varandra men då får man vara tydlig med att den är individuell och kan se olika ut, säger Johanna. Det är viktigt att man diskuterar med eleverna när det kommer upp frågor.

Pulsprojektet har sin grund i en överenskommelse mellan SKL, Sveriges kommuner och landsting, och regeringen. SKL delar ut stimulansmedel till kommuner och regioner i landet för att utveckla insatser för att förebygga psykisk ohälsa.