Josef Zila professor i straffrätt tror inte att åklagaren kommer att få igenom alla åtalspunkter. Foto: SVT

Juridikprofessorn om åtalet: ”Jag har tvivel”

Uppdaterad
Publicerad

Nu börjar rättegången mot de 13 personer som misstänks efter upploppen i Hallsberg. Åtalet gäller våldsamt upplopp, försök och förberedelse till grov misshandel men Josef Zila som är professor i straffrätt tror inte att åklagaren kommer att få igenom alla åtalspunkter.

– Jag har tvivel, säger han till SVT Nyheter Örebro.

Det var den 6 mars i år som ett tjugotal ungdomar gick till attack mot polisen utanför Alléskolan i Hallsberg. De kastade flaskor och stenar stora som knytnävar mot poliserna. Efter första attacken gick de upp till järnvägen för att hämta fler stenar och attackera poliserna på nytt.

Totalt är det 13 personer som åtalats misstänkta för våldsamt upplopp, försök och förberedelse till grov misshandel.

Upplopp i Hallsberg

Hur stor är en folksamling?

Ett problem som åklagaren Louise Helleday kommer att ställas inför är att få tingsrätten att döma för våldsamt upplopp. En viktig fråga i sammanhanget är om 13 personer verkligen utgör en folksamling.

– Det som ingår i brottsrekvisitet är att det är en folksamling som går i attack mot myndighet. Här är det 13 åtalade och frågan är om det fortfarande uppgår till begreppet folksamling.

– Det finns domar sedan tidigare där 16 personer dömdes för våldsamt upplopp och utifrån det tror jag att de kan få igenom det nu, säger Josef Zila.

SE INSLAGET HÄR: Juridikprofessorn om åtalet

Konflikt mellan åtalspunkter

Åklagaren har valt att åtala flera personer för både försök till grov misshandel i samband med att de kastade stenar mot polisen. Men även för förberedelse till grov misshandel när de sprang iväg för att hämta fler stenar att kasta. Och det är de två punkterna som enligt Josef Zila står emot varandra.

– Personligen tycker jag inte att man kan döma för förberedelse om man samtidigt dömer för försök till brott. Det blir nästan samma brott om man inte lyckas dela upp händelseförloppet och på så sätt kan döma för båda brotten,  men jag är tveksam.

– Jag tycker att åtalet alltså rubriceringen motsvarar vad som hade hänt och den rättsliga bedömningen verkar vara korrekt men jag har tvivel gällande den av åtalspunkterna som gäller förberedelse till grov misshandel, säger professorn Josef Zila efter att han gått igenom stämningsansökan.

Likheter med Göteborg

Det mest kända upploppet i Sverige på senare år är kravallerna i Göteborg 2001. Då grep polisen över 500 personer och ett 80-tal åtalades. Trots det finns det likheter till händelsen i Hallsberg.

– Juridiskt finns det likheter men inte när det gäller digniteten på brottet. I Göteborg var det kravaller som pågick i två dygn och det var många inblandade.

I tingsrätten dömdes deltagarna från Göteborg till straff runt ett år och den som ansågs vara anstiftare till drygt 3 år.

– Straffen är stränga och för anförare eller anstiftare finns hela straffskalan från 0 till 10 års fängelse.

Av de 13 som nu åtalats är den yngsta 16 år och den äldsta 27 år gammal. Det är också 27-åringen som pekas ut som ledare för upploppet och också han som riskerar längst straff.

– Jag skulle gissa att straffen här inte kommer gå över ett år utifrån stämningsansökan, men man kan inte döma folk på det sättet, säger Josef Zila.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Upplopp i Hallsberg

Mer i ämnet