Utvisningen av 24-årige Robert Kayongo har engagerat många i hans närhet, men också på sociala medier.
Han kom till Sverige från Uganda 2009 och sökte då asyl. 2011 kom första avslaget och beslut om utvisning. Han avvek då enligt Migrationsverket från möten och försvann under fyra år.
Fler avslag
Enligt Robert och hans närstående utvisas han på grund av att han uteblev från ett möte 2011. Stämmer det?
– Nej, det handlar om att han inte medverkade till att återvända till sitt hemland. Vi följer lagen här, säger Erik Holmgren, enhetschef på Migrationsverkets arbetstillståndsenhet i Stockholm.
2015 lämnade Robert in en ny asylansökan, som avslogs året därpå. Beslutet överklagades och i januari 2017 fick Robert det slutgiltiga beskedet om utvisning och återreseförbud i och med att Migrationsöverdomstolen beslutade att inte pröva hans ärende.
Under hösten har han även fått avslag på sin ansökan om arbetstillstånd, trots att hans anställning uppfyller de krav som finns.
Återreseförbudet hindrar arbetstillståndet
Det är återreseförbudet som gör att ansökan om arbetstillstånd inte kan godkännas. Förbudet innebär att han inte får resa in i Schengenområdet på två år från att beslutet togs.
– Anställningen i sig räcker för att få ett arbetstillstånd, men vår tolkning är att den inte räcker för att häva återreseförbudet, säger Holmgren.
– Det beslutet har nu överklagats till Migrationsdomstolen och det är upp till dem att avgöra om vi gjort rätt.
”Vi måste följa de lagar som finns”
Att Robert de senaste åren integrerats i samhället, har jobb och engagerar sig ideellt spelar ingen roll för beslutet.
– Jag förstår att det här får stora konsekvenser på ett personligt plan. Att det blir så här beror på att vi måste följa de lagar som finns. Att de upplever att allt gått fort beror på att beslutet om utvisning redan fanns, säger Holmgren.
Måste lämna 14 november
Om domstolen inte fattar något beslut som häver utvisningen i tid kommer Robert behöva lämna landet senast den 14 november, enligt hans närstående.