Örebro

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
John Johansson (S), kommunstyrelsens ordförande menar att värdet av etableringen är större än jordbruksmarken. Foto: SVT

Örebro tar nya steg mot logistikområde på jordbruksmark: ”Finns alltid målkonflikter”

Uppdaterad
Publicerad

Nu har detaljplanen för en ny stor logistikterminal i Törsjö klubbats i bygg- och miljönämnden, på mark som idag är jordbruksmark.

– Värdet av den här etableringen har bedömts högre än de andra värdena, säger kommunstyrelsens ordförande John Johansson (S).

Det är en privat exploatör, Törsjö logistik AB, som äger marken och vill bygga på den. Området har nära till järnväg och väg och enligt Örebro kommun är bygget av ett väsentligt samhällsintresse. Bolaget ägs av tre parter, varav en är det kommunägda bolaget Örebroporten.

Anders Åhrlin (M) är styrelseordförande för Örebroporten och kommunalråd i Örebro. Han är inte tillgänglig för en fysisk intervju, men skickar skriftliga svar.

Vilken roll tror du det spelat att Örebroporten är delägare i Törsjö logistik för att kommunen går vidare med byggplanerna för jordbruksmarken?

– Uppdraget är att skapa förutsättningar för ett växande Örebro, utveckla välanpassade och hållbara miljöer för företag, organisationer och samhällsfunktioner. Den här typen av projekt ligger i linje med bolagets uppdrag, svarar Anders Åhrlin (M). 

Tänker du rösta när frågan om Törsjö kommer upp i kommunfullmäktige i april?

– Jag ska samråda med kommunjuristen. Om jag bedöms vara jävig med anledning av att jag är styrelseordförande i Örebroporten så deltar jag inte i omröstningen.

Logistik viktigare än jordbruksmark

Det handlar om 114 hektar jordbruksmark som ska förvandlas till ett logistikcentrum. I ett tidigare förslag försökte kommunen till viss del kompensera för att jordbruksmark byggs bort – med 20 hektar skog på Gotland. Idén blev dock kritiserad i remissrundan av både länsstyrelsen och LRF och har nu strukits. Men i stort ligger planerna fast.

– Det är ett unikt läge nära järnvägen och flygplatsen och en mark som redan nu till viss del är expanderad, säger John Johansson (S), kommunstyrelsens ordförande.

Örebro är en del av regionen och det finns en handlingsplan för ökad livsmedelsförsörjning och mer jordbruksmark  – hur går det ihop med det här beslutet?

– Det finns en målkonflikt.

Enligt Anders Åhrlin (M) har Örebroporten avtalat bort sin ekonomiska risk om planerna skulle stoppas.

I klippet förklarar John Johansson (S) kommunens hållning.

Beslutet i bygg- och miljönämnden angående Törsjö:

Beslutet att anta detaljplanen i bygg- och miljönämnden var inte enhälligt.

Liberalerna och Vänsterpartiet yrkade på avslag.

Vänsterpartiet skriver i sitt yrkande bland annat:

”Den pågående klimatkatastrofen är på väg att förstöra matproduktionen i länder som nu förser oss med livsmedel, och i framtiden kan vi behöva all odlingsmark man kan frambringa. Det går därför inte att förutsäga vilka arealer för produktion och logistik som kan behövas i framtiden, medan behovet av jordbruksmark är mera förutsägbart.”

Liberalerna lyfter bland annat bristande kommunikation med andra kommuner i länet och att boendemiljön försämras för enskilda. De lyfter också:

”I förslag till beslut så framgår det betydande miljöpåverkan, vi ser inte åtgärder som är tillräckligt kompensatoriska utifrån detta perspektiv. Man tar upp att man fragmenterar livsmiljöer och jordbruksmark går förlorad. Detta får till följd att grödor och livsmedel inte kan produceras.

”[...] vi anser att denna terminalanläggning borde samförläggas i den befintliga järnvägsknut som finns i Hallsberg”

Centerpartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna yrkade på bifall. Detaljplanen antogs därmed och ska upp för slutgiltigt beslut i kommunfullmäktige i april.

Det här säger lagen:

För bygglovsansökningar utanför detaljplan eller områdesbestämmelser ska byggnadsnämnden pröva om åtgärden medför en lämplig mark- och vattenanvändning. Vid prövningen ska miljöbalkens hushållningsbestämmelser tillämpas.

Miljöbalken kapitel 3:

Vissa typer av mark- och vattenområden har ett generellt skydd.  Dessa områden ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påverka dem negativt. När det gäller brukningsvärd jordbruksmark är skyddet starkare. Jordbruksmark får bara tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och om detta behov inte kan tillgodoses på annan mark på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt. De områden som har ett generellt skydd är:

  • Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön.
  • Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt.
  • Brukningsvärd jordbruksmark.
  • Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen.

Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse.

  • Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.
  • Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk.

Mer information hittar du på: Boverket

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.