Rapporten från Centrum för idrottsforskning, som överlämnas till regeringen på tisdagen, diskuterar inte orsakerna till just könsskillnaderna. Men i en tidigare studie från Marie Cederschiölds högskola har två forskare intervjuat föräldrar, barn, ungdomar och tränare i ett Stockholmsområde om det här.

– Den avgörande variabeln för om man föreningsidrottar är att man har ett socialt nätverk, det vill säga att man har kompisar som idrottar. Man måste ha det nätverket för att komma in i föreningsidrotten, säger forskaren Anders Kassman.

Forskarna intervjuade föräldrar som var födda i Sverige, Somalia, Syrien och Eritrea – och upptäckte att det fanns väldigt många likheter mellan föräldrar med svensk och utländsk bakgrund. Alla föräldrar – oavsett bakgrund – hade olika syn på tjejers och killars idrottande.

Se mer om det här i videon.

”Man är mån om flickor”

I den här studien fick forskarna inga svar som handlade om någon form av hederskultur eller liknande, enligt forskaren Åsa Kneck.

– Nej, vi fick inga sådana svar. Det handlar mer om att man är väldigt mån om sina flickor och tänker att flickorna är mer utsatta. Därför tänker man att flickorna inte är trygga med att ta sig till och från träning själva. Det gällde alla föräldrar, oavsett bakgrund. Men de intervjuade var väldigt positiva till själva idrottsverksamheten när barnen väl var på plats.